Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - scolarescamente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•colarescaménte adv., som en skolpojke,
skolpojksaktigt, »studentikost».
scolarésco a., skolpojksaktig, »studentikos»,
•001 äro sm., skolgosse, -pojke, studerande,
lärjunge, elev; lärling,
scolástica sf., skolastik.
S00la8ticaménte adv., skolastiskt;
pedantiskt.
scolástico I. a., skolastisk; pedantisk; skol-,
skolor beträffande; skolmessig, -riktig;
tassa scolastica, skolafgift ; libri scolastici,
skolböcker. — II. sm., skolastiker,
scolatóio sm., redskap (durkslag, såll o. d.),
hvarpå ngt sättes för att afrinna ; torkstege,
scolatura sf., afdrypning &c.; fällning,
bottensats,
soolétta sf., liten skola,
scoliáste sm., skoliast (kommentator).
8CÓIÌ0 sm., randanmärkning, förklarande not.
SCOI I acci áto a., barhalsad, urringad.
scollaménto sm., lossnande, lossning i
limningen.
SCOlláre va., lossa i limningen; urringa.
SCOlIáto sm., scollatóra fsf., urringning,
scollegaménto sm., åtskiljande, söndring,
scollegáre va., taga sönder, åtskils, i sär,
skilja åt i fogarna.
80ÓII0 sm., urringning,
scoimáre va., stryka [mål].
SCÓI0 sm., aflopp, flöde, utflytning ; förlust
gnm läckning; (läk.) dröppel.
scolopèndra sf., (bot.) mjaltbräken ; (zool.)
skolopender, mångfoting.
SCOlópio sm., skolopier (präst, läráre vid de
fromma skolor, som inrättades af Giuseppe
Calasanzio).
scoloraménto sm., urblekning, blekhet,
färglöshet.
800l0ráre va., göra färglös, blek, urbleka;
taga färgen ur. — vn. o. ~si, urblekas,
[för]blekna, förlora sin färg; bli blek.
scoloriménto se scoloramento.
scolorire se abbadia.
scolorito a., färglös, urblekt, blek.
8CÓIpa Sf, scolpaménto sm., urskuldande,
scolpare va., urskulda, rentvå; rättfärdiga,
försvara.
SCOipiménto sm., se scultura.
Scolpire va., skulptera, hugga ut, skära ut,
snida; inhugga, [-]rista ; (fig.) inprägla,
-pränta; — la parola, uttala klart o.
tydligt.
scolpitaménte adv., tydligt, klart,
scólta sf., vaktpost, skiltvakt.
SOOltelláre va., bortrensa, rensa från ogräs;
såra med knifven, ~si, gifva hvarandra
knifhugg.
soombiccheráre va. o. vn., klottra, rita
kråkfötter [på].
8C0mbináre va., bringa I oordning, oreda,
olag; rubba, störa, vända upp o, ned på,
röra ihop.
Scómbro sm., (zool.) makrill,
scombùglio, scombuiaménto sm.,
kringsprid-ning, spridande, förskingring, oordning,
oreda &c.
scombuiare va., [kring]sprida ; [för]skingra ;
drifva på flykten ; omstörta, öfverändakasta;
bringa i oordning, förvirra ; strö ut,
omkring ; förmörka.
800mbU880láre va., bringa oordning i 1.
bland, förvirra, -villa, uppröra, vända upp
o. ned på.
scombussolio sm., omstörtning, förvirring,
virrvarr.
scomméssa sf., vad[hållning, -slagning];
fare una —, slå 1. hålla vad.
scommésso pp. af scommettere.
scomméttere va., taga sönder, åtskils, i sär,
skilja åt ; slå 1. hålla vad [om] ; stifta
oenighet bland, ~si, gå [i] sönder, i sär,
skiljas [åt].
scommettitóre sm., vadhållare, en som
håller vad; orostiftáre,
scommettitúra sf., åtskiljande,
soommezzáre va., itudela.
scommoviménto sm., sinnesrörelse,
skakning; resning, upplopp; uppror,
scommùnica se scomunica.
scommuóvere va., uppröra ; bringa !
svallning, uppvigla, förleda till uppror; oroa,
störa : skaka, ruska, rista på.
scomodaménte adv., obekvämt, illa, trångt.
8C0m0dáre va., besvära, falla besvärlig 1.
oläglig för, falla till besvär, störa, hindra,
genera, förorsaka besvär, ~si, göra sig
besvär; lämna sin plats; non si scámodil
sitt stilla i låt ej störa 1. hindra er 1
scomodézza, soomoditá sf., obekvämlighet,
besvärlighet; besvär, trångmål,
scómodo a., obekväm, besvärande,
besvärlig. — sm., oorlning, rubbning, besvär;
non si prenda nessun —/ sitt stillai låt ej
störa 1. hindra eri
scompaginaménto sm., oordning, oreda, o-
lag, rubbning,
scompagináre va., bringa i oordning, oreda,
olag; rubba, störa, förvirra, ~si, komma
i oordning 1. ur sin ordning; — il cervello,
bråka sin hjärna,
scompaginatura sf., scompaginazióne sf.
se scompaginamento.
scompagnaménto sm., åtskiljande,
afsöndring.
8C0mpagnáre va., taga sönder, åtskils, i sär,
åtskilja, söndra; göra omaka. — si, skilja
sig, skiljas [åt]; åtskiljas; bli omaka,
8C0mpannáre vn. o. ~si, sparka af sig (i
bädden) ; svalka sig, hämta frisk luft.
scomparire vn., förlora i värde 1. utseende;
göra en slät figur, skämma ut sig;
försvinna ; fare —, (äfv.) skämma ut [ngn],
scompartiménto sm., [af-, för]delning; fack;
afdelning, afdeladt rum; [jarnvägs]kupé.
scompartire va., [af-, för-, in-, sönder Jdel a;
ut-, fördela.
8COmpárto se scompartimento.
scompiacènte a., ovänlig, oartig, ogen.
scompigliaménto sm., omstörtning,
förstöring; (fig.) förvirring, virrvarr, oreda,
scompigliáre va., omstörta, bringa i
oordning, vända upp o. ned på; förvirra,
uppröra. ~si, bli ond.
scompigliataménte adv., huller om buller,
i största oordningf.
scompiglio sm., oordning, oreda, virrvarr,
förvirring; oro.
scompisciáre va., pinka på. ~si, pinka på
sig; — dalle (per le) risa, F spricka af
skratt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
