Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - seccia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Séocia sf., (agr.) stubb[åker].
SOOOiåio sm., stubbåker.
8Ó3C0 I. a.. torr, [för]torkad ; hård,
känslolös, andefattig, -torr ; tvär, kärf, sträf;
mager, skinntorr; colpo —, tvärt slag, smäll,
hastig stöt ; testa secca, egensinnig,
snar-stucken person ; terno secco, tern utan
utdrag 1. amb (på lotteri). — II. sm., det
torra, torrhet; torka; grund hafsbotten; a
—, torr, uttorkad, läns ; på det torra ; pank;
essere a — di danari, vara pank ; dare
nel —, stöta på [grund]; muráre a —,
(fig-) göra någonting af föga varaktighet;
äta utan att dricka ngt ; rimanere (restáre)
a —, tvärstanna, komma af sig; stöta på
[grund]; vara i klämman; göra bankrutt;
saper di —, (om vin :) smaka af kärlet ;
lasciáre in —, lämna i sticket. — III. adv..
torrt ; kärft, tvärt ; [di —] in —, helt
plötsligt, tvärt.
Seccóre sm., torrhet; torka,
seccóme sm., torra blad, grenar 1. kvistar,
förtorkadt träd, ris ; affallna blad ; (i pl.)
torr frukt.
secentfsmo sm., sjuttonde århundradets
skrifsätt.
secentista sm., sjuttonde århundradets
skriftställare.
secénto se seicento. — sm., sjuttonde
århundradet.
secessióne sf., (hist.) utträdande ur union;
söndring, splittring; uppror.
8ecésso sm., tillbakadragenhet, ensamhet;
enslig, afskild ort ; afträde ; (anat.) anus ;
evacuare 1. scaricáre per —, (läk.) gå till
stols, ha öppning.
Séco (= Con sé), med sig, honom, henne 1.
dem; (äfv.) med: — lui, — lei, — loro.
med honom, med henne, med dem.
Secolårea., värdslig ; sekulär ; sekular-,
hundraårs-; sekelgammal. — sm., lekman,
secolarescaménte adv., världsligt,
secolarésco a., världslig; sekulär.
secolaritá sf., en kyrkas domsrätt i
världsliga mål.
secolarizzáre va., sekularisera ; låta ngn
öfvergå från andligt stånd till världsligt, ~si,
sekulariseras; öfvergå från andligt stånd
till värdsligt.
secolarizzazióne sf., sekulariserande,
sekularisering.
Sècolo sm., århundrade, sekel; tid[ehvarf];
il —, (äfv.) [denna] världen, världslifvet ;
samtiden; uscire da questo —, gå ur
tiden, dö.
secónda sf., hjälp, bistånd; (anat.) hinnor
omkring fostret ; efterbörd ; a —, efter
önskan; a — di. efter, enligt; a — che, allt
eftersom ; andare a — del fiume, följa
strömmen; andare a tv di uno. rätta sig
efter ngns godtycke 1. smak.
secondaménto adv., för det andra; — che.
allt efter som.
secondáre va., bistå, understödja, [under-]
hjälpa, hjälpa till med ; gynna ; rätta sig:
efter; följa; sekundera.
8econdariaménte adv., för det andra;
underordnade såsom bihang,
secondário a., underordnad, bl-, sekundär-;
[som kommer först] i andra rummet.
secondino sm., fångvaktáre,
secóndo I. a., andre [i ordningen];
underlägsen; (ibi.) gynnsam; a niun [altro] —,
ej ngn underlägsen, oförliknelig ; non aver
—, ej ha sin like ; minuto —, sekund ; di
seconda mano, i andra hand, gnm
mellanhand; secondi fini, biafsikter. — II. prep.,
efter, enligt, i enlighet med ; — me, i min
tanke ; — / det beror på [-[omständigheterna].-] {+[omständigheter-
na].+} — III. adv., för det andra. — IV.
sm., den andre i ordningen, i rang; in —.
[som] andre man ; comandante in —,
sekundchef; andra kapten.
8ec0nd0Chè konj., allt eftersom,
secondogènito a. (sm.), yngre [son, bror].
Secréto m. fl., se segreto, etc.
secretóre, secretório a., (anat.) afsöndrande.
secrezióne sf., (fysiol.) afsöndring,
sekretion.
8edanlna sf.. se följ.
sèdano sm., (bot.) selleri,
sedáre va., stilla, lindra, mildra; lugna,
blidka.
sedativo a. (sm.), smärtstillande, rogifvande
[medel].
sedatóre sm., en som stillar &c.
Sède sf., stol; säte; domare-, biskops-,
hufvudsäte, -stad, residens; (fig.) hufvudpunkt;
la Santa Sede, påfvestolen i Rom ; la Sede
superna, paradiset,
sedentário a., stillasittande; stationär,
sedénte a., som håller sina sammanträden,
som sammanträder, sittande.
Sedére I. vn., sitta ; ligga, vara belägen ; ha
sitt säte ; hålla sammanträde, sammanträda;
inneha påfvestolen; porre a —, afskeda;
— bene, passa bra; porsi a —, sätta sig ;
dare da — a, sätta fram en stol åt. ~si,
sätta sig; sitta ned. — II. sm., säte, stuss.
sederino sm., [bak]säte [att fälla ned].
Sèdia sf., stol, säte, bänk; nattstol; ort, plats;
residens ; bärstol ; — a bracciuoli, armstol;
— gestatoria, bärstol,
sedicènne a., sextonårig.
sedicènte a., så kallad, förment, sig sä
kallande.
86dicé8im0 a. (sm.), sextonde, -del; in —
(äfv. sm.), sedes[format, -band],
sédici räkn., sexton; il —, (äfv.) år 1600.
sedlie sm., bänk, säte; stol; stoppad bänk;
(ark.) konsol; underlag för [vin]fat.
Sediménto sm., bottensats ; (geol.) sediment,
sedimentóso a., som bildar bottensats; (geol.)
sedimentar.
8ediUÓl0 sm., kabriolett (tilbury).
sedizióne sf., uppror, upplopp,
sediziosaménte adv., upproriskt &c.
sedizióso a. (sm.), upprorisk, uppstudsig;
uppviglande [till uppror],
sedótto pp. af sedurre.
seducènte a., förledande, förförisk;
intagande.
seducibile a., som kan förföras, förledas,
sedulitá sf., ifver, flit.
eedùrre VII. o. vn., förföra, förleda, locka,
vara förförisk, förledande; muta; intaga,
hänföra.
sedúta sf., sammanträde, session, séance;
sittning.
Sed6t0 pp. af sedere; stáre *», sitta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
