Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - Sergio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(vani.) X sergeant; 0 tving ; — maggiore,
fanjunkare, fältväbel.
Sérgio sm., (np.) Sergius.
sergozzóne sm., slag med knytnäfven på
strupen ; (ark.) sparrhufvud.
seriaménte adv., allvarsamt &c.; på, med
allvar.
sèrico a., silkes-, silkesodlings», siden-,
sericoltóre sm., silkesodlare.
seriooltúra sf., silkesodling,
sèrie sf., rad, följd, serie; klass; afdelning,
serietá sf., allvar[sam min, etc.]; värdighet,
sèrio a., allvarsam, allvarlig; allvarsamt
menad, på allvar [sagd]; allvarligt sinnad;
betänklig; viktig; maktpåliggande; sann,
verklig. — sm., allvar[sam min, etc.];
värdighet; [in] sul —, på (för) allvar,
allvarsamt [sagdt],
seriogiocóso a., tragikomisk,
serióso a., allvarlig, allvarsam.
serménto m. fl., se sarmento, etc.
8Órmo se sermone.
8ermocináre va. o. vn., predika [för],
moralisera, hålla långa tal.
eermolllno, sermóllo sm., (bot.) backtimjan
(svarthö),
eermonáre se abbadia.
8ermonårio sm., postilla,
sermonatóre sm., [straffpredikant,
eermonolno sm., kort tal; moralkaka,
sermóne sm., predikan, predikning, tal;
språk; moralkaka; (zool.) lax.
sermoneggiáre se sermocinare.
8eróso se sieroso.
serotinaménte adv., sent.
serotino a., sen, -mogen; dröjande,
serpáio sm., ormnäste ; (fig.) förfallen,
vanvårdad plats,
eérpe [sm. o.] sf., orm ; snok ; — a sonaglio,
skallerorm.
8érpe sm., kuskbock,
serpeggiaménto sm., slingring & c.
serpeggiáre vn., slingra, orma sig; (fig.)
visa sig här o. där, uppträda i smyg; il
colera serpeggia, enstaka fall af kolera
hafva yppat sig.
serpeggiato a., krokig, slingrande,
serpentáre va., plåga, besvära,
serpentária sf., (bot.) Aristolochia
serpentaria.
serpénte sm., orm; — a sonagli,
skallerorm.
serpentéllo sm., ormunge; (fyrv.) eldorm.
serpentifórme a., ormlik,
serpentina sf., (miner.) serpentin (ofit); (urm.)
steghjul.
serpentino sm., (miner.) serpentin ; ø slang
på destillerpanna. — a., orm-, ormlik,
slingrande; (miner.) serpentin-; ruota
serpentina, (urm.) steghjul.
Serpentóne sm., ett slags blåsinstrument,
serpigine sf., (läk.) reformar, som läkta på
ett ställe utbreda sig på ett annat,
serpiginóso a., ormlikt slingrande ; (läk.) som
utbreda sig på flera ställen (om reformar),
serpillo se abbadia.
serpire va., vrida, sno, linda som en orm.
serpóllo sm., (bot.) backtimjan.
sérqua, serquettfna sf.. 12 stycken, dussin;
(fig.) mängd, hop, myckenhet.
sèrra sf., växthus, drifhus; pass, klyfta, däld;
damm, fördämning; [fo[k]trängsel, -massa;
häftighet, våldsamhet; såg; far — —,
tränga [på], klämma; hårdt ansätta, ligga
öfver; un — —, en svår trängsel,
serraflla sm. [o. sf], & befälreserv;
flygelman.
serragliére sm., låssmed.
serráglio sm., stängsel, hägnad, staket; [-[turkisk[-] {+[tur-
kisk]+} seralj, harem; menageri; (ark.)
slutsten.
serráme sm., lås; (fig.) inre.
serraménto sm., tillslutande, stängning ; (i
pl.) snickeriarbeten,
serrare va., stänga, låsa igen 1. till;
instänga, inspärra; tillsluta, lägga ihop;
innehålla, innesluta, rymma ; tränga [på],
klämma ; följa tätt efter, hårdt ansätta,
förfölja, vara i hack och häl efter ; drifva på ;
trycka, krama ; draga, spänna, knyta, knipa
till, åt, ihop (hop-, till-, åtdraga); tränga,
klämma, tvinga ihop, sätta, ställa tätt,
tätáre [ihop, intill hvarandra], trångt, trängre;
afsluta; förena. — vn., sluta till; — alla
vita, vara åtsittande, sitta bra. — si,
stängas ; [ti[l]sluta sig &c.; trycka, tränga sig,
trängas &c.
serráta sf., kvarndamm, dammlucka ; (äfv.)
lockout.
serrataménte adv., trångt; kort, knappt,
kargt &c.
serrato a., tät; hopträngd ; trång ; sluten ;
tillfrusen; hastig,
serratúra sf., lås; slut; sigill.
Sérse sm., (np.) Xerxes.
Sèrto sm., [blomster]girland, -krans,
sérva sf., tjänsteflicka, -kvinna, piga;
tjänarinna.
servággio sm., lifegenskap, träldom, slafveri,
servènte a., tjänande ; tjänstaktig, -villig. —
sm. o. sf., tjänare, tjänarinna, tjänsteflicka,
serventése sf., ett slags provemjalisk lyrisk
dikt.
servétta sf., tjänsteflicka; subrett
(kammarjungfru).
servibile a., som kan göra tjänst,
servidoráme sm., betjänt-, dränghop;
hoffolk.
servigiále sm., tjänare; tjänande broder,
sjukvaktáre.
servigio se abbadia.
servile a., träl-, -aktig. -bunden; (fig.)
slafvisk; krypande, låg, servil,
servilismo sm., servilitá fsf., slafviskhet,
slafsinne, trälaktighet, kryperi ; slafvisk
noggrannhet,
servilménte adv., slafviskt &c. (se servile).
Sérvio sm., (np.) Servius.
servire I. va., tjäna [hos], vara i tjänst hos;
betjäna, passa upp, sköta, vårda; servera, sätta
fram, taga In, lägga för, slå i, duka [upp];
förse med varor, arbeta åt, gå till handa,
bistå, hjälpa ; befrämja, gagna, passa, vara
nyttig; & tjäna [vid arméen 1. flottan];
tjänstgöra ; (iron.) behandla, tilltyga, -tvåla;
— la messa, tjänstgöra som korgosse vid
mässan. — II. vn., tjäna, vara i tjänst;
vara slaf, i träldom; tjäna (a till), göra
nytta, vara till nytta, begagnas, duga, vara
brukbar ; racka, vara nog ; gora krigstjänst}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
