Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sgonfio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•gónfio stn.. uppsvallning; svullnad,
pussig-het; blåsa; (på klädning, etc.:) puff. — a.,
som upphört att vara uppblåst 1. svullen,
uttömd, tom.
sgonnellare vn., löpa hit o. dit, stryka
omkring (om fruntimmer). —- va., taga af
kjolen pä.
sgórbia sf., ⚓ håljärn, -mejsel,
sgorbiáre va., bläcka ned, göra [bläck]plum-
par på. ~si, arbeta sig fördärfvad,
sgórbio stn., [bläck]plump; kråkfötter,
sgorgaménte adv., rikligt, i öfverflöd,
sgorgaménto sm., frusande &c.
sgorgáre vn., springa, frusa, välla, spruta
fram, upp; frambryta, utgå; fä aflopp;
flöda, strömma ; utrinna, -falla,
sgórgo sm., frusande &c.; aflopp, [ut]flöde ;
a —, rikligt,
sgovernáre va., illa styra, vanvårda; illa
behandla.
sgozzáre va., skära halsen af ; sticka ihjäl,
döda, mörda; (fig.) ruinera, låta betala
o-skälig ränta; smälta [en förolämpning],
sgozzino sm., ockráre, blodsugare,
procen-táre.
sgradáre va., Indela, gradera,
•gradévole a., obehaglig, oangenäm, otreflig,
ledsam.
sgradevolménte adv., obehagligt &c.
sgradire vn., vara obehaglig, misshaga,
sgradito a., obehaglig, oangenäm,
misshaglig; illa upptagen, illa sedd.
sgråfTa sf., (boktr.) klämmer,
sgraffláre va., rifva, rispa, klösa,
sgraffignáre va., f lägga sig till med, stjäla,
strala; knycka, hugga,
sgráffio sm., skråma, rispa; (mål.) målning
pä våt kalkgrund.
8grafFire va., skugga med [kors]streck.
sgraffito sm., skuggning med [kors]streck.
sgrammaticáre vn., fela mot grammatiken,
göra grammatikaliska fel.
8grammaticatüra sf., grammatikalisk fel.
8granåbile a., som kan spritas &c.
sgranaménto sm., spritning &c.
sgranáre va., sprita, taga frön ur sina
hylsor, taga korn ur axen ; repa, afplocka från
klasen ; — gli occhi, öppna ögonen, göra
stora ögon. ~si, rinna ur, rasa ur (om
mogen säd) ; smulas sönder,
sgranatura sf., se sgranamento.
sgranchire va., sträcka på, utsträcka,
betaga stelhet, återgifva rörelseförmåga åt en
domnad lem. ~si, sträcka på sig, räta på
benen ; åter mjukna, bli af med sin
stelhet; vakna, bli mindre loj.
sgranellaménto, sgranellare se
sgranamento, sgranare.
sgranocchiáre va., knapra pä, krasa sönder,
sluka, sätta i sig.
8gra8sáre va., taga bort det feta pä, hos;
göra ren.
sgravaménto sm., lättnad &c.
sgravare va., lätta [från börda]; lindra,
minska, nedsätta [skatter] ; befria från
misstanke; urskulda; — un podere, lindra
beskattningen pä en egendom, ~si, lätta sin
börda, sitt hjärta; skaffa sig lättnad,
befria sig ; bli förlöst, nedkomma, föda barn.
•gravidanza sy., förlossning, nedkomst.
sgräVio sm., lättnad, lättande &c.; per — di
coscienza, för att lätta sitt samvete,
sgraziataggine sf,. tölpighet,
otymplighet, klumpighet, otrefligt sätt; brist på
behag.
sgraziataménte adv., olyckligtvis, tyvärr ; o-
tympligt, tölpigt & c.
Sgraziato a., olycklig; [af naturen]
vanlottad ; otymplig, tafatt, otreflig, klumpig, som
saknar behag,
sgretolaménto sm., söndersmulande &c.
sgretolare va., bryta sönder, söndersmula,
-krossa, -mala ; — i denti, skära tänderna.
— vn., krasa; falla sönder; falla i ruiner,
förfalla, ~si, sönderkrossas, -malas, -falla,
sgretolio sm., söndersmulande &c.
sgridaménto sm., bannor, gräl, -ande.
sgridare va., förebrå, banna, gräla, träta på.
sgridata sf., bannor, skrapa, moralkaka -,fare
una — a, duktigt banna, läxa upp.
sgridatóre sm., grälmakare.
sgrigiolare vn., knarra (om skor), knastra,
gnissla ; slamra, klinga (om vapen),
sgrignáre vn., hånskratta, flina,
sgrillettare va. o. vn., knäppa pá trycket
på [ett gevär],
sgrondare vn., drypa, rinna,
sgróndo sm., afdrypning.
sgroppare (utt. med slutet o) va., knyta upp,
lösa [en knut],
sgroppato (utt. med öppet o) a., utan länd.
sgropponärsi vr., trötta ut sig, länge sitta
vid ett arbete,
sgrossaménto sm., grofhuggning &c.
sgrossáre va., grof-, tillhugga, tillyxa,
sgrossatúra sf., se sgrossamento.
sgrovigli[ol]áre va., lösa, reda ut.
sgrugnata sf., sgrógno, sgrugnóne sm.%
slag på munnen med knytnäfven, sittopp.
8gruppáre va., knyta upp, lösa [en knut],
sguaiataggine sf., tafatthet, otymplighet,
tölpighet; oskicklighet, grofhet.
sguaiataménto adv., tölpigt, otympligt, o
skickligt &c.
sguaiáto a., otreflig, tölpig, otymplig, grof,
oskicklig, oanständig,
sguaináre va., draga ur slidan ; draga
blankt.
sgualcire va., [ti[l]skrynkla.
sgualdrina sf., gatstrykerska, -slinka,
sgualdrineggiáre vn., stryka omkring på
gatorna som en gatslinka.
sguancia sf., kindrem på betslet.
sguanciare va., krossa käken på. —• vn.,
slå kinden, käken emot ngt.
sguáncio (a 1. per) adv., pä sned[den],
snedt, tvärs öfver,
sguardáre se guardare.
sguardáta sf., sguardo fsm., blick;
ögonkast ; al primo sguardo, vid första
anblicken, påseendet; genast, strax; in uno
sguardo, i ett ögonblick,
sguarnire se abbadia.
sguattero se abbadia.
sguazzare vn., vada; simma; (fig.) festa,
rumla, kalas[er]a, roa sig.
sguazzingóngolo sm., (kok.) ragout.
sguerguénza sf., f dumt streck,
sguernfre va., blotta [på förråd, trupper,
proviant, etc.] ; beröfva ; aftackla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
