Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - significantemente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8ignificanteménte adv., på ett betecknande,
betydelsefullt sätt.
Significáre va., betyda, beteckna, bemärka,
innebära; yppa, kungöra; förklara,
tillkännagifva ; antyda ; (jur.) delgifva, förständiga,
significativaménte adv., betydelsefullt,
significativo a., betecknande; betydelsefull.
significáto sm., betydelse, bemärkelse.
Significazióne sf., betydelse; (jur-)
delgif-vande.
signóra sf., hus-, matmoder, fru [i huset];
härskarinna; fru; dam, fruntimmer ; la —
Baronessa, fru friherrinnan; la Nostra
Signora, Vår Fru, Jungfru Maria.
Signorággio sm., länsherrskap, herravälde,
signorázzo sm., hög herre.
Signóre sm., hög herre, storman; [fin, [-förnäm[-] {+för-
näm]+} herreman; herre, husbonde, [-[be]härskare;-] {+[be]här-
skare;+} herr; il signor Ministre, herr
ministern ; il signor X, herr X ; fare il —,
lefva som en herreman, ej behöfva arbeta
för sitt uppehälle ; farla da gran —, slå
på stort, lefva på stor fot ; gran —, förnäm
herre, grand seigneur ; il Signore, il Nostro
Signore, Herren, Kristus; —l Herre Gudi;
dare del — ad uno, titulera ngn herre,
»ignoreggiaménto sm., herradöme,
herravälde.
signoreggiáre va. o. vn., [be]härska, råda
[öfver]; (fig.) vara förhärskande, rådande,
ha öfverhand ; utöfva herravälde ; styra ;
ligga högre [än], skjuta upp, resa sig
öfver; dominera.
8ignoréiio sm., liten herre,
signorésco a., herre-, herremanna-.
Signoria sf., länsherrskap; herradöme,
-välde; styrelse; herrarna i venetianska o.
florentinska republiken ; härlighet
(hederstitel) ; Vostra Signoria, la Signoria
Vostra (S. V.), ers nåd ; ni (herrn, frun,
fröken, herrskapet, etc., i tilltal),
signorile a., herre-, herrskaplig; adlig,
förnäm, hög, högt uppsatt, lysande; höfvisk,
fin, belefvad.
signorilménte adv., som en herreman; fint,
lysande &c.
signorina sf., fröken, flicka,
signorfno sm., ung herre; unga herrn,
sonen i huset.
Signorótto sm., mindre länsherre ; småfurste,
signorsì adv., ja [, min herre],
sigüro se sicuro.
silénte se silenzioso ; luna —, nymåne,
silenziário sm., den som skall bjuda
tystnad i kloster,
silénzio sm., tystnad, tysthet, stillatigande ;
stillhet; tystlåtenhet; uppehåll, paus; tyst,
stilla plats ; far —, tiga ; far fare —.
imporre — a. bjuda tystnad; [ned]tysta ;
passare sotto —, förbigå med tystnad; [fai,
fate, facciano] — I tig ! [var, hå[l] tyst !
silenziosaménte adv., tyst, tystlåtet,
silenzióso a., tyst [af sig], tystlåten; [tyst
o.] stilla.
Silésía sf., (geogr.) Schlesien.
Silfide sf., sylfid.
silfo sm., luftande, sylf.
silicato sm., (kem.) kiselsyradt salt.
Silice sf., (miner.) flinta, kisel.
siHceo «-. (kem.) kisellialtig-; -artad; kisel-.
simoneggiáre
silfgine sf., en sorts fint hvete.
8ilio sm., (bot.) benved.
Siliqua sf., (bot.) lång [frö]skida ; johannis-
brödträd.
Siliquóso a., (bot.) långskidad.
Siila sm., (hist.) Sulla, Sylla.
Sillaba sf., stafvelse; non dir —, icke säga
ett ord.
sillabáre va., uttala hvarje stafvelse särskildt
i ett ord; stafva.
sillabário sm., abcbok,
sillabazióne sf., stafning.
8illabicaménte adv., efter stafvelser ; staf-
velsevis.
sillábico a., stafvelse-,
sillèpsi sillèssi sf., (retor.) grammatikalisk
figur, hvarigenom mer afses meningen än
grammatikaliska regler,
sillogismo sm., (log.) syllogism, slutledning.
8iilogistico a., (log.) syllogistisk.
sillogizzare vn., draga slutsatser,
silófago sm., trä[d]ätande djur.
siluétta sf., silhuett, skuggbild.
8iluriån0 a., (geol.) silurisk, silur-.
Silùro sm., (zool.) [fisksläktet] mal.
Siiváno a., skogs-; i silvani, (zool.) skogs-
fåglarnas ordning.
Siiváno sm., (np.) Sylvanus. —sm.»skogsgud,
silvèstre a., skogs-.
Silvéstro sm., (np.) Sylvester.
Silvia sf., (np.) Sylvia.
Silvia sf., (zool.) trädgårdssångare.
Silvicolo a., som uppehåller sig i skogar,
silvicoltúra sf., skogsskötsel, -odling,
-hushållning.
Silvio sm., (np.) Sylvius.
Sima sf., (ark.) hålkäl.
Simboleggiaménto sm., sinnebildlig
framställning; allegori, liknelse,
simboleggiáre va., sinnebildligt framställa
1. förklara.
Simbólica sf., symbolik.
8imbolicaménte adv., symboliskt.
Simbólico a., symbolisk, sinnebildlig.
8imbolizzáre se simboleggiáre.
simbolo sm., [sinne]bild; symbol, tecken;
formel; trosbekännelse.
Simeóne sm., (hist.) Simeon.
Simetr... se simmetr...
Simia se abbadia.
Simigliáre m. fl., se somigliáre, etc.
Similáre a., lik, -artad, -adan, -formlg ;
liknande, dylik.
Simile a., lik, liknande, likadan, dylik ;
likformig; sådan, slik. — sm., [veder]like;
medmänniska, nästa ; likhet; il —, (äfv.)
detsamma ; ogni — ama il suo —. kaka
söker maka.
Similitùdine sf., likhet ; jämförelse ; (retor.)
liknelse.
8imilménte adv., likaledes, -så.
Similóro sm., ø similor, mannheimsguld.
Simmetria sf., symmetri; [planmässig] [an-]
ordning, uppställning.
8lmmetricaménte adv., symmetriskt.
Simmètrico a., symmetrisk.
8frno a., trubb-, plattnäsig.
Simóne sm., (np.) Simon.
Simoneggiáre vn., [be]drifva handel med
kyrkliga ämbeten 1. gåfvor.
- 506 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
