Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - spiatore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spiatore
- 528 -
spinotto
spiatóre sm., spion.
spiatteliàre va., öppet säga I. förklara, säga
rent ut.
8piattellåta (alia) adv., öppet, bestämdt.
rakt på sak, utan omsvep.
8piatteliataménte adv., se föreg,
spiazzåta sf., öppen plats [i skog], glad;
glest ställe ; [flint]skallighet.
spica sf, ax.
spiccåce a.: pesca —, en sorts persika, hvars
kött lätt löser sig från kärnan,
spiccaménto sm., lösryckande &c.
spiccante a., lysande, glänsande; grann,
bjärt.
8piccåre I. va., lösrycka, -göra, lossa, taga
lös 1. ned; afskilja; [af]plocka; slita lös,
afskära, bortslita; — salti, hoppa, skutta,
göra språng; — un mandato [darresto],
utfärda en [arresterings]order ; — le parole,
rent o. tydligt uttala orden; — il bollore,
börja att koka. — II. vn.. utmärka sig, göra
sig bemärkt ; lysa, glänsa ; framträda,
sticka i ögonen; (fig.) vinna, —si, lossna,
skilja sig, gå löst.
8piccataménte adv., mycket tydligt,
spiccato a. (pp.), tydlig, utpräglad; i
ögonen fallande,
spicchio sm., [hvitlöks-, apelsin- o. d.]klyfta;
stycke, bit, del; a —, a spicchi, i skifvor,
spicciarez"*., springa, spruta, välla fram. upp;
rispa sig (om tyg). — va., expediera,
klarera, affärda ; påskynda; tydligt uttala, —si,
skynda sig.
spicciativo a., flink, rask, expedit; som
påskyndar ; betecknande, karakteristisk ; colpo
—, nådestöt,
spicciatóio a., dubbel; pettine —, grofkam.
spiccicare va., lösrycka, -göra, taga lös 1.
ned; uttala rent o. tydligt,
spiccio a., rask, flink; alla spìccia, fort,
raskt, flinkt ; i ett ögonblick ; andar per la
spiccia, fatta sig kort.
spicciolare va., taga lös 1. ned, [af]plocka ;
afplocka bären på, afplocka från klasen ;
bläda ; — una moneta, växla ett mynt
i småpengar,
spicciolataménte adv., så småningom, efter
hand ; några i taget ; flockvis.
8pÌCCÌ0iat0 pp. af spicciolare; alla
spicciolata, åtskils, särskildt, hvar för sig; några
få i sänder; flockvis; så småningom, efter
hand.
spicciolo a.: moneta spicciola, småmynt, små-,
löspengar; spiccioli (användt ss. subst, i
m. pl.), småmynt, löspengar ; averne pochi
degli spiccioli e meno da spicciolare, (fig.)
vara lättretad, ej kunna tåla skämt.
spiCCO sm., glans, prakt; effekt, verkan;
dare —, ställa i god dager,
spicilègio sm., »axplockning», samling af
[förut outgifna] skrifter, handlingar,
spidocchiare va., löska.
spiéde, spièdo sm., jaktspjut; stekspett;
allo —, stekt på spett,
spiegàbile a., som kan förklaras &c.
spiegaménto sm., utbredande, -vecklande
&c.; förklaring, tolkning,
spiegare va., veckla ut, breda ut, vika upp;
& deplojera ; (fig.) förklara, [ut]tyda, ut-
Usea> tolka ; öfversatta muntligt, explice-
ra; utveckla, visa, ståta, pråla med; — le
vele, göra loss, hissa segel, —si, vecklas
ut, utbredas; förklara sig; förklaras ;
afgifva sin förklaring, utveckla sin tanke; mi
spiego, jag menar, d. v. s.
spiegataménte adv., uttryckligt,
uttryckligen, tydligt, klart.
spiegatfVO a., förklarande, upplysande.
SpiegàtO a. (pp.), utbredd &c.; alla spiegata,
genast, i sporrsträck,
spiegatóre sm., en som förklarar &c.;
förevisare.
spiegatüra, spiegazióne sf, förklaring;
[muntlig] öfversättning; [ut]tydning.
spiegazzare va., [till]skrynkla.
spiegazzatóra sf, skrynkling.
spieggiäre va., spionera ut.
spieghévole a., som kan förklaras &c.
spietataménte adv., grymt, omänskligt, o-
barmhärtigt.
spietatézza Sf, grymhet,
spietåto a., obarmhärtig; grym, obeveklig,
omänsklig.
spifferare va., säga om [igen], upprepa,
skvallra om. kringsprida, pladdra; öppet,
utan omsvep säga 1. uttala; rafsa ihop. i
hast skrifva,
spiffero sm., vindstöt,
spiga sf, ax i a —, kyprad (om tyg),
spigàre vn., gå i ax.
spigatüra sf, axbildning.
spighétta sf, litet ax; snöre, träns,
spigionarsi vr., flytta ; ej blifva uthyrd,
spigionato a., outhyrd, tom, ledig; avere il
cervello, —.icke vara vid sina sinnen,
spigliataménte se speditamente.
spigliatézza sf, vighet, kvickhet i rörelser;
ledighet, behag, obesväradt sätt.
spigliato a., vig, kvick i rörelser, [-lätt[rör-1ig];-] {+lätt[rör-
1ig];+} behändig; obesvärad, ledig,
otvungen; un fare —, ett obesväradt sätt.
spignere se spingere.
spigo sm., (bot.) lavendel,
spigolare va., plocka ax [efter skörden];
(fig.) skörda [efter andra],
spigolatóre sm., axplockare,
spigolatrice sf, axplockerska.
spigolati!ra Sf, axplockning,
spigolistro a., hycklande, skrymtande;
skenhelig. — sm., hycklare, skrymtare;
skenhelgon.
spigolo sm., skarp kant, spets, hörn;
utstående kantighet; rygg, kam; a —, med
skarp kant; spigoli delle volte, hvalfstenar,
spigóne sm., [majs]ax, kolf; en sorts
fisknät.
spigrire va., göra mindre lat, trög. — vn.,
bli mindre lat; vänja sig vid arbete,
spilla sf, [knapp-, bröst]nål.
spillaccheråre va., fy renborsta, rengöra
från smuts, —si, smutsa ned sig.
spillåggio sm., nålpengar,
spiliåre va., slå upp [vinfat] ; (fig.) afpressa,
taga 1. få in ; utforska, uppsnappa. — vn ,
rinna ut, bort, flyta ut.
spillàtico sm., nålpengar; skänk, dusör
spillatüra sf, [vinfats] uppslagning,
spiliettàio sm., knappnålstillverkare,
-försäljare.
•pi I i étto sm., liten knappnäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
