Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - spillettone ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spillettóne sm., stor [bröst]nål.
spiiliéra sf., nålhus.
spillo sm., [knapp-, bröst-, hår-, krås]nål;
brosch; 0 svickborr, borrjärn; [borradt]
hål [i vinfat]; vattenstråle; (fig1.) eggelse.
spillóne sm., stor bröstnål, brosch.
spilluzzlcáre va., äta ngt litet, taga en liten
bit af, då o. då knapra på.
spillùzzico (a) adv., så småningom, så smått,
stycke för stycke, efterhand; med möda.
spilorceria sf., knusslighet, knusslande,
knussel; gnideri, snålhet,
spilórcia sf., fiskartross, försedd med
korkar.
spilórcio a. (sm.), sniken, snål, knusslig,
nidsk, karg; gnidaktig, gnidare.
spiluccársi vr., slicka sig ren (om en katt),
spilungóne sm., lång o. mager person; F
räkel, hummelstång, lång drasut. — a.,
mycket lång.
spina sf., [törn]tagg ; [fisk]ben ; gadd ; törne,
-buske; 0 dorn; (fig.) sorg, nagel, nål ;
— alba (bianca), hagtorn; uva —, [-krus-bär[sbuske[-] {+krus-
bär[sbuske]+} ; — dorsale, ryggrad ; —
ventosa, (läk.) benröta med värk; non v’è rosa
senza spine, ingen ros utan törnen; stáre
(essere) sulle spine, (fig.) sitta som på
nålar, vara i trångmål, vara orolig ; non aver
nè —, nè osso, (fig.) icke erbjuda ngn
svårighet, vara lätt att göra.
spinåcoio, 8pináce sm., spenat,
spinále a.,(anat.) ryggrads-; midolla —,
ryggmärg.
spinapésce (a) adv., som går i slingringar,
spincionáre vn., sjunga, kvittra som en
bofink ; prata, pladdra.
spincióne se abbadia.
spinèlla sf., spinéllo fsm., (juvel.) spinell,
spinéto sm., ställe, beväxt med törnsnår;
törnbuskar, törnsnår.
spinétta sf., (gam. mus.) spinett; en sorts
fransar.
spingarda sf., ⚓ enpundig kanon;
andbössa; murbräcka,
spingere va., drifva [på, fram, undan, bort,
ned], skjuta, knuffa, puffa [till, fram, etc.] ;
skicka [varor]; (fig.) drifva på, mana på;
egga, drifva, ansätta, förmå; drifva till
ytterlighet, öfverdrifva ; — i prezzi, drifva
upp prisen, ~si, tåga, rycka, stiga fram,
rycka an, gå fram[åt], förflytta sig; rusa,
störta sig, kasta sig; stiga (a till),
spinlte sf., ryggmärgsinflammation,
spino sm., björnbärsbuske ; (anat.) ryggrad ;
— bianco, hagtorn[sbuske]; star sugli spini,
sitta som på nålar.
spinola sf., liten [törn]tagg.
spinositá sf., egenskap att vara törnig,
taggig; (fig-) svårighet, bryderi,
spinóso a., taggig, törnig; (fig.) mödosam,
besvärlig, kinkig, invecklad, svår. — sm.,
igelkott; piggsvin.
spinta sf., [på]tryckning, pådrifning,
-stötning, knuff, stöt &c. (se spingere) ;
påverkan, tillskyndelse, eggelse; dare la (una)
— a. drifva på, sätta i gång.
spinto pp. (a.), pådrifven &c. (se spingere);
(fig.) ytterlig, öfverdrifven, omåttlig,
spintóne sm., stöt, knuff,
spiombare va., aftaga sigill[en] från; förstö-
Italiensk-svensk ordbok.
ra. —• vn., väga mycket, vara mycket tung;
luta utåt, öfver.
8piombináre va., skaffa aflopp, rengöra [rör],
spionággio sm., spioneri, spionering, spe-
jande.
spióne sm., se spia.
spióvere vn., upphöra att regna ; (om håret:)
falla ned öfver axlarna,
spippolare vn., gnola, skräna, sjunga som
det faller en in; (fig.) ej hålla inne med
[ngt], sjunga ut, säga sin mening,
spira sf., spiral[linje] ; (ark.) pelarfot i
spiral; (i //.) [orms] slingringar ; fatto a —,
spi-ralformig.
Spira sf., (geogr.) Speier.
spirábile a., som kan inandas, inandbar.
spirácolo sm., luft-, draghål; sken, spár.
spiráglio.?/»., luft-, draghål; öppning, springas
[tak]fönster, vindsglugg; vindfläkt; (fig.)
antydan, nys, skymt, glimt ; tillfälle ; utväg.
8pirále a., spiral-, spiralformig, -vriden. —
sf, spiral[linje], spiralfjäder: a —,
spiralformigt.
spiralménte adv., spiralformigt,
spiránte a., [bort]döende,
spiráre I. vn., blåsa, fläkta, susa; andas,
hämta andan; gifva upp andan, dö; dö
bort, ut ; tiliändalöpa, förfalla, utgå.
upphöra ; utgå, bort-, fördunsta ; — a, lystet åtrå,
med lystna ögon skåda; allo — di, efter
förloppet af, vid slutet af. — II. va.,
utdunsta, gifva från sig [dunster]; (fig.)
ingifva, uppväcka, framkallä; röja, visa,
yppa.
8pirazióne sf., fläkt &c.; (teol.) den H.
Andes utgående af Fadern o. Sonen ;
ingifvelse, inspiration,
spiritaccio sm., ond ande.
spiritare vn., vara besatt [af en ond ande];
bära sig åt som en besatt (galning),
splritataménte adv., som en besatt
(galning).
spiritato a. (sm.), besatt; anfäktad;
vanvettig, vanvetting, galning; underlig, rädd;
svärmisk, fanatisk,
spiritismo sm., spiritism.
spiritista sm. o. sf., spiritisi.
Spirito sm., ande ; spöke ; ande[dräkt] ; anda,
själ, snille ; karakter, sinne[lag], fallenhet;
omdöme, godt förstånd; mod; ton, anda,
[ande]mening ; sprit, essens ; (grek. gram.)
spiritus ; lo Spirito Santo, den Hel. Ande;
— folletto, tomte[gubbe, -nisse]; t* di
corpo, kåranda; — di contraddizione,
motsägelseanda; un bello —, ett kvickhufvud;
— forte, fritänkare ; aver lo — del
commercio, ha anlag för handel; rendere lo
—, uppgifva andan ; essere rapito in
ispi-rito, råka i hänförelse, extas ; — di vino,
[vin]sprit.
spiritosággine sf., plumphet, plumpt skämt,
spintösaménte adv., kvickt, lifligt,
spirituellt.
spiritositá sf., kvickhet, kvickt infall ; sprit-
halt.
spiritóso a., sprit-, sprithaltig; kvick,
spirituell ; snillrik ; liquori spiritosi, starka
drycker, spirituösa,
spiritossánto sm., den Hel. Ande.
spirituale a., andlig, religiös, kyrklig, ande-s
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
