Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - spongioso ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spongióso a., svampi?, svampaktig, -artad,
porös.
spongfte sf., (miner.) svampsten.
spónsa se abbadia.
sponsále a., förlofnings-, bröllops-; (i pl. ss.
subst.:) gli sponsali, tro-, förlofning ;
bröllop.
spontaneaménte adv., sjalfmant &c.
spontaneitá sf., egen 1. inre drift, frivillig-
het; själfbestämning.
spontáneo a., spontan, frivillig, själfmant (af
egen drift) ; omedelbar ; själf-; af sig själf[t],
utan synbar orsak, utan påverkan utifrån ;
själfsådd, vildt växande.
Spontóne se abbadia.
spopolaménto sm., folkbrist &c.
spopoláre va., utblotta (göra fattig) på folk.
—Si, bli folktom, utblottas på folk.
spoppaménto sm., afvänjande.
spoppáre va., afvänja [dibarn, etc.].
Sporádi, Spóradi (le) Sf pl., (geogr.)
Sporadiska öarna,
sporádico a., sporadisk, spridd; enstaka
[spridd],
sporcaménte adv., snuskigt, smutsigt;
oanständigt, fult.
sporcáre va., [ned]smutsa, -söla, orena,
sol-ka; stänka, kludda, fläcka, sudda ned;
o-rena; besudla, befläcka; skända, vanära,
sporcheria sf., smuts, oanständighet, snusk,
-ighet.
sporchézza, sporcizia sf., smutsighet,
o-snygghet ; snusk, -ighet, smuts ; (fig.)
grof-het, [plumpt o.] oanständigt tal, ord, etc.,
oanständighet,
spórco a., smutsig, osnygg, fläckig, solkig,
oren ; snuskig, oanständig, plump, grof,
»svinaktig» ; ful ; (hand.) brutto-,
sporgènte a., fram-, utskjutande, utstående,
spórgere vn., skjuta fram, ut, stå ut, vara
utstående. — va., sträcka [fram, ut, upp],
räcka [fram]; — querela, klaga, besvära
sig. ~si, skjuta fram.
sporgiménto sm., (ark.) utsprång,
spórre se abbadia.
sport sm., sport.
spórta sf., korg [af flätad vass, halm o. d.].
sportal e vn., skjuta fram, ut, vara
utstående. — va., se trasportáre.
sportélla sf., liten korg.
sportelláre va., öppna [dörren 1. luckan ti[l];
— gli occhi, (fig.) spärra upp ögonen,
sportéllo sm., lucka på port 1. dörr; post-,
biljettlucka; skåpdörr; vagnsdörr; stáre a
—, F hålla frimåndag, skolka, ej arbeta;
(äfv.) vara enögd,
spórto pp. af sporgere. — sm., (ark.)
utsprång, utskjutande byggnadsdel,
spórtula sf., domaresportier; arfvode för
tjänsteförrättning,
spósa sf., [äkta] maka, fru; gemål, brud;
fästmö ; — novella, brud ; nygift fru ; dare
in isposa. gifta bort.
sposalizio a., bröllops-, förmälning^- — sm.,
bröllop, förmälning, vigsel, giftermål,
sposaménto sm., förmälning, bröllop,
sposáre va., gifta sig med, äkta, taga till
äkta; förlofva sig med; bortgifta; (fig.)
förena, sarnmanpassa, -ställa; antaga; se
äfv. posare. —SÌ, gifta sig; (fig.) stämma
öfverens, passa,
sposeréccio a., äktenskaplig; bröllops-,
sposina sf., ung brud; ung fru.
spóso sm., [äkta] make, man, gemål;
brudgum; i promessi sposi, de förlofvade,
spossáre va., utmatta, uttrötta,
öfveran-stränga, försvaga, ~si, uttröttas, bli trött,
svag.
spossataménte adv., svagt, utan styrka,
kraftlöst,
spossatézza se debolezza.
spossessare se abbadia.
spostaménto sm., om-, bortflyttning,
rubbning &c.
spostare va., [om-, bort]flytta ; rubba ;
uttränga; fråntaga [ngn] hans plats; utstryka
ur en klass; (fig.) störa, hindra, ~si,
lämna sin plats ; rubbas, afvika ; utträda ur en
klass.
spostato sm., afsigkommen, förfallen
person. — pp. af spostáre; ora spostata,
ovanlig, oläglig tid.
spostatura sf., om-, bortflyttning ; rubbning;
oordning,
spotestare se abbadia.
spránga sf., nagel, bult, ten [af järn 1. trä],
stång, tvärslå, -sträfva, bom, balk.
sprangare va., fästa med bult, jämten,
förbulta; tillspärra, -bomma, förrigla, spärra,
tillstänga, barrikadera; genornprygla; —
calci, sparkas,
sprangatúra sf., bom, stängel ;
förbult-ning.
spranghétta sf., liten tvärslå, stång; (fig.)
florshufva, »kopparslagare»; — d’una
finestra, fönsterhake, -hasp.
sprázza sf., se sprazzo.
sprazzáre va., be-, påstänka; (fig.) göra
fläckig, marmorera.
sprázzo sm., bestänkning [med vatten] ; fin
stråle ; skvätt ; något litet, litet grand, en
smula ; (i pl.) fläckighet, marmorering ; uno
— di luce, en [ljus]glimt, -strimma, -stråle.
Spréa sf., (geogr.) floden Spree.
sprecaménto se spreco.
sprecáre va., [för-, bort]slösa, öda, plottra,
vräka bort; (fig.) förbruka, använda,
för-nöta, -spilla; förstöra, -därfva.
sprèco sm., förslösande, slöseri ; far — di.
slösa, plottra, vräka bort, förnöta.
sprecóne sm., slösare.
spregévole a., föraktlig, förkastlig; låg, usel,
nedrig.
8pregevoIménte adv., föraktligt; föraktfullt;
försmädligt.
8pregiánte se sprezzante.
spregiáre se abbadia.
spregiatóre sm., spregiatrioe sf,
försmädlig, föraktfull person,
sprègio sm., förakt; spotskhet;
förolämpning, skymf, nesa.
8pregiudicáre va., taga bort fördomarna hos.
spregiudicataménte adv., fördomsfritt,
spregiudicato a., fördomsfri, utan fördomar,
sprèmere va., krama, pressa [ut, ur]; krama
saften ur; (fig.) utpressa, preja, pungslå.
—8i, förtäras [af grämelse] ; göra sig omak.
spremitura sf., utkramning; utpressning;
saft, must.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
