Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - spumante ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sp U ménte a., skummig, fradgande; skum*
mande, musserande; skum-,
spumáre vn., skumma [sig], fradgas;
mussera, bornera,
spumeggiánte a., skummande, skummig,
fradgande, löddrig ; musserande,
bornerande; skum-,
spumeggiáre se abbadia.
spumositá sf., skummighet.
spumóso a., skummande, fradgande,
löddrig; skummig,
spuntáre I. va., afbeta, afskära udden,
spetsen på, trubba, göra trubbig, snoppa;
taga bort, lossa, taga lös 1. af, lösgöra;
kufva, styra, öfvervinna ; vinna, ernå,
komma ut med, lyckas med ; utstryka, utplána;
afråda, afhålla (da från) ; — la barba,
börja att få skägg; — un sospiro, draga en
suck; —la, komma ifrån ngt; bringa ngt
till stånd. — II. vn., skjuta, sticka, komma
upp 1. fram, växa [upp] ; (ss. subst.:) lo —
del sole, daggryningen, ~si, förlora
udden, spetsen, bli trubbig,
spuntato a., trubbig, slö, utan spets.
Spuntatura sf., uddens afbrytande &c.;
afskuren, afbruten spets, udd; [cigarr]snopp.
spuntellare va., taga bort stöttorna,
stolparna från.
Spuntino sm., mellanmål, aftonvard,
frukostrisp o. d.
sp Ùnto a., blek fo. mager, aftärd. — sm.,
sur smak; questo vino ha pigliato lo —,
detta vin har börjat surna,
spuntonáta sf., hugg med änterpik; (fig.)
stickord, speglosa.
spuntóne sm., hand-, änterpik, sponton.
spunzecohiáre va., sticka, stinga; pådrifva
[oxar] med spetsig käpp; (fig.) egga,
pådrifva, sporra, uppmuntra,
spurgaménto sm., rensning, rengöring &c.;
afskräde; smuts.
Spurgáre va., rena, rengöra, rensa, göra
ren; uttömma; utspotta. ~si, hosta upp
slem; spotta, harkla.
spurgazióne sf., rengöring &r
spórgo sm., rengöring, rensning ; uttömning;
hämtning, renhållning; orenligheter, som
borttagas af renhållningskarlar ; afsöndring,
spott; tvättstuga, -hus.
spùrio a., oäkta [barn],
sputacohiáre vn., harkla fo. spotta. — va.,
spotta i ansiktet på.
sputacchièra sf., spottiåda, -kopp.
sputácchio, 8putågli0 sm., spottkluns.
sputapépe sm. o. sf., person med skarp
tunga.
sputapérie sm., pedant, inbillad lärd.
sputáre va. o. vn., [ut]spotta, hosta upp; f
utösa ; slå omkring sig med ; — tondo, göra
sig till, viktig,
sputasénno sm., pedant, inbillad lärd; en
som gör sig till, viktig,
sputasenténze sm., pedant, inbillad lärd.
Sputáto a., öfverhöljd med spottklunsar;
pretto [<•] träffande lik ; parere uno
pretto e —, (fig.) P tyckas vara porträttet
af ngn.
sputatóndo sm., en som gör sig viktig,
spóto sm., spott[kluns] ; spottning ; — di
sangue, blodspottning, -hosta.
squaooheráre vn., ha diarrë; F göra ngt
ifrån sig i hast.
squaccherataménte adv., omåttligt,
hejdlöst; med full hals.
squaccheráto a., flytande; lös, mjuk;
omåttlig, hejdlös.
squacquer... se squaccher...
squadernáre va., bläddra i, läsa igenom;
(fig.) lägga i dagen, tydligt visa,
uppenbara ; noggrant undersöka,
squádra sf., ⚙ vinkelmått, -hake ; skara,
band, trupp ; arbetslag ; & pluton ;
eskader, flottilj ; di —, vinkelrätt ; —
agrimen-soria, landtrnätares diopterlinjal ; essere
fuor di —, (fig.) vara i olag, i oordning,
squadráre va., ⚓ hugga fyrkantig,
rätvinklig, i fyrkant ; (fig.) F mäta från hufvud
till fot, noggrant betrakta, mönstra ;
sönderslita. ~si, råka i oordning ; komma ur
fattning.
squadratóre vsm., en som hugger i fyrkant ;
stenhuggare; (fig.) noggrann iakttagare,
squadratura sf., fyrhuggning &c. ; fyrkant,
squadriglia se abbadia.
squádro sm., huggning i fyrkant; mätning
med vinkelhake; (zool.) en hajart
(Squati-na) ; — agrimensorio, landtrnätares
diopterlinjal.
squadronáre va., ⚓ uppställa i skvadroner.
~si, ställa upp sig i skvadroner, i
slagordning.
8quadroncino sm., liten skvadron.
squadróne sm., ⚓ skvadron ; sabel, värja,
squadracela sf., kalibertolk.
squagliaménto sm., smältning,
squaglláre va., [komma att] smälta; (fig.)
förbruka, -störa, ~si, [samman-, [-bort]smäl-ta;-] {+bort]smäl-
ta;+} försvinna; förstöras; upplösa sig,
förflykta.
squallidézza sf., blekhet; dysterhet,
mörker, sorgligt, kulet utseende,
squállido a., [döds-, lik]blek; dyster, mörk,
mulen, kulen, ledsam, sorglig; öde;
ytter-lig.
squallóre sm., ytterlig blekhet ; (fig.) ytterlig
nöd, utblottadt tillstånd; ödslighet,
squálo sm., (zool.) Squalus (hundhaj, etc.),
squáma Sf, fjäll ; skal; ring i brynja.
squamáre va., fjälla, aftaga fjäll[en] på.
squamóso a., fjäl lig, liknande fjäll,
squarciagóla: gridare a —, skrika af alla
krafter.
squarciaménto sm., sönderrifvande &c.;
rispa, refva. lucka,
squarciáre va., rifva, slita, rispa sönder 1.
upp, sarga [sönder]; (fig.) öppna, spärra
upp. ~si, sönderrifvas &c.; gå sönder;
öppna sig.
squarciasácco: guardare a —, se snedt,
se surt [på ngn],
squaroláto pp. O. a., sönderrifven &c.;
vidöppen ; voce squarciata, starkt skärande,
gäll röst.
squarciatúra sf., sönderrifvande &c.; rispa,
refva, lucka,
squárcio sf., rispa, refva, lucka, sönderrifvet
ställe; (fig.) stycke, bit, ställe [i bok],
squarcuóio, squarquóio a., motbjudande,
vämjelig, osnygg; bräcklig, ålderdomssvag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
