Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - statura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nuvarande iäge 1. skick, oförändradt
till-stånd.
8 tatù ra sf., kroppsstorlek, -höjd. växt.
8tatutále a., enligt 1. i öfverensstämmelse
med statuterna, statutmässig,
statutário a., hörande till statuterna, statut-.
Statùto sm., stadga, statut, regel;
statsförfattning, regeringsform ; reglemente,
stáza sf., krönt mål, likaremått, proberkärl;
& [uppmätning af] dräktighet.
Stazáre va., justera, kröna; i, [upp]mäta
dräktighet.
Stazatúra sf., justering; uppmätning af
dräktighet.
stazionário a., stillastående, stationär; [-[alltjämt[-] {+[allt-
jämt]+} på samma punkt; pianeta —,
fix-stjärna.
stazióne sf., bostad; vistelse; rast, [kort]
uppehåll; rast[nings]ställe; [drosk-, post-,
järnvägs-, kryssnings]station ; (katol.)
vallfartsort; capo —. stationsinspektor,
stazzonaménto sm., tillskrynkling &c.
8tazzonáre va., [ti[l]skrynkla ; nedsöla,
-sudda. -smutsa; tumma på, handtera illa.
Steárico a., stearin-; candela stearica,
stearinljus,
stearina sf., stearin,
steatite sf., (miner.) steatit. späcksten.
steatóma sm., (iak.) fettsvulst.
stécca sf., trästicka, flisa; (bokb.) falsben;
(bilj.) kö; (skom.) polerträ; planschett [i
snörlif] ; hvalfiskben, spröte [i paraply, [-solväder];-] {+sol-
väder];+} (kir.) spjäla; (mus.) F falsk ton,
»tupp».
steccáccia sf.: fare —, (bilj.) kiksa.
steccadénte sm., tandpetáre,
steccáia sf., stängsel för en hamn, etc.;
fördämning, förpålning, inhägnad.
Stecoáre va., palissadera, förskansa 1.
omgifva med pålverk, palissader 1. staket;
förse [snörlif] med planschett; (kir.) spjäla.
8teccáta sf., staket, inhägnad ; palissad; stöt
med sticka, stång.
Stecoáto sm., pålverk; staket, inhägnad,
palissad; gärdesgård; rännar-, vädjobana,
tor-nerplats.
stecchétto sm., liten, fin [trä]sticka, flisa,
splint; stáre a —, (fig.) lefva eländigt,
icke hafva ngt att lefva af, släpa sig fram;
tenere a —, hålla ngn mycket knappt (i
fråga om mat, pengar, etc.),
stecchino sm., tandpetáre,
stecchire vn., täras, tvina bort, magra, bli
mager som en sticka ; stelna, styfna, bli
stel o. styf. — va., döda, nedsticka, fälla
stendöd till marken.
Stecchito a. (pp.), torr, mager; förtorkad,
borttvinad ; stendöd, död på fläcken,
stécco sm., tandpetáre; liten sticka, flisa,
stift, spett, strå; tagg; torr gren; (fig.)
förargelse.
stecconato sm., pålverk, staket, inhägnad,
palissad.
Steccóne sm., påle, stör, stake, ribba, spjäla.
Stéfano sm., (np.) Stefan[us].
Stélla sf., stjärna; (zool.) sjustjärna; sporr-
kringla; (fig.) lyckostjärna ; bläs; öga [i [-påfä-gelsstjärt];-] {+påfä-
gelsstjärt];+} & kölvatten ; — cadente (filante),
stjärnfall, -skott; portáre (levare) alle stelle,
(fig.) upphöja till skyarna, öfverdrifvet beröm-
ma vedere le stelle di (in) pien meriggio,
(fig.) se stjärnorna midt på ljusa dagen, fä
ett slag, så att det gnistrar för ögonen; a
— levata, sent på morgonen,
stelláre a., stjärn-.
steliária sf., (bot.) stjärnblomma, -ört; (min.)
stjärnsten.
stellársi vr., spricka.
Stelláto a., stjärnbeströdd, -klar; stjärn-; som
har en stjärna (bläs) i pannan. — sm.,
stjärnhimmel.
Stellétta sf., liten stjärna; asterisk[tecken],
stjärna (’).
stellifórme a., stjämformig, -lik.
Stellina sf., liten stjärna; (i pl.) en sorts
makaroner i form af stjärnor,
stellionáto sm., (jur-) bedräglig försäljning
af fast egendom,
stellióne sm., en sorts ödla.
stellóne sm., stor stjärna; brännande sol,
stor värme.
Stèlo sm., stjälk, stängel, stam; axel, tapp.
8témma^«.»sköldemärke, vapen, vapensköld,
stemperaménto sm., utspädning, [upp]lös-
ning &c.; omåttlighet; uppror.
8temperáre va., späda ut, förtunna, blanda
upp, uppblöta ; [upp]lösa ; tillblanda, -röra;
släcka [ka[k] ; borttaga härdning ur stål ;
göra [penna] slö, trubbig, ~si, utspädas
&c.; upplösas, lösa sig; (fig.) smälta.
Stempiato a., omåttlig, omätlig, ytterlig;
grof, stor.
Stemprare se abbadia.
stendáie, stendardo sm., standar, fana;
banér.
Stèndere va., utbreda, -sträcka, -draga, töja
på; utvidga; sträcka fram, ut; utveckla;
slå till marken, omkull, nedslå;
nedspän-na, spänna ned, a.: uppsätta, skrifva
[protokoll, kontrakt, etc.], ~si, utbreda, [ut-]
sträcka sig &c.; [ut]vidgas; slakna, tågna.
Stendiménto sm., [ut]sträckning, sträckande,
utvidgning, utbredning; förlängning,
stenditóio sm., torkställe, -rum.
stenografáre va., stenografera.
stenografia sf., stenografi,
stenograficaménte adv., stenografiskt.
Stenográfico a., stenografisk,
stenógrafo sm., stenograf, snabbskrifvare.
Sténon sm., (np.) Sten.
stentaménto sm., möda, släp, ansträngning;
nöd, betryck, trångmål, elände,
stentáre I. vn., lida nöd, sakna det
nödvändiga, ha svåra [ekonomiska] bekymmer;
med möda draga sig fram ; lida, slita ondt,
sträfva, knoga ; — a fare, ha svårt, med
möda göra [ngt]; stenta a punire, det
kostar på honom (henne) att straffa. — II.
va., uppehålla, fördröja; låta vänta på.
—Sl, trötta ut sig.
Stentataménte adv., med möda, med
svårighet; under bekymmer, under släp o.
knog; så småningom,
stentáto a. (pp.), ansträngd, oroad, bekymrad;
klen, svag, spenslig, skral, dålig, som för
ett tynande lif; allt för mycket utarbetad,
slickad ; krystad, cirklad, stel, uppskrufvad,
uppstyltad, konstlad,
stenteréllo sm., folkmask i det florentinska
folklustspelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
