Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - stizzo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•tizzo, stizzóne se tizzone.
8tizzo8aménte adv., med harm, förargadt.
stizzóso a., ond-, argsint, häftig, het[sig] ;
skabbig (om hundar),
stoccafisso sm., (zool.) stockfisk.
Stoccárda sf., (geogr.) Stuttgart,
stoccata sf., (fäktk.) stöt; (fig.) F
oförmodadt anfall ; smärta, bekymmer.
8toccheggiáre va. o. vn., gifva stötar;
andar stoccheggiando, hålla sig på defensiven.
8tócc0 sm., lång o. smal stickvärja; mazza
a —, käpp med klinga uti.
stoccoffsso se abbadia.
Stoc[c]ölma sf., (geogr.) Stockholm,
stoc[c]olmiáno sm., stockholmare.
Stóffa sf., tyg ; (fig.) F stoff, gry, ämne.
Stóggio sm., kruserlighet, tillgjordhet.
8tógiiere se distogliere.
stogliménto sm., borttagande; afrådande,
afstyrkande, afvändande.
8tóia se stuoia.
Stoláre va., bekläda [innan]tak med
flätverk af halm o. belägga det med gips.
Stoicaménte adv., stoiskt; med orubbligt
lugn.
stoicismo sm., stoicism; jämnmod.
Stóico a., stoisk. — sm., stoiker.
Stóla sf., rock, klädnad; (liturg.) stola,
prästrock.
8tolidaménte adv., dumt, enfaldigt,
stolidézza, Stoliditá sf., dumhet, enfald,
fånighet, inbilskhet.
8tóIÌdo a., dum, enfaldig, fånig, inbilsk. —
sm., dum människa, fåne, narr.
Stóllo sm., stång, som sättes öfverst i en
halmstack,
stolóne sm., rotskott; guldbård,
stoltaménte adv., dumt, enfaldigt;
obetänksamt &c.
stoltézza, stoltl[zi]a</b> sf., dumhet, enfald,
fä-nighet. dårskap, tokenskap, vanvett.
1. stólto (uttal, med slutet o) a. (sm.), dum,
enfaldig, fånig, slö; tokig, vanvettig.
2. Stólto [uttal, med öppet o) pp. af stogliere,
afrådd, afstyrkt &c.
stomacággine sf., äckel, leda, vämjelse,
kväljningar, afsmak,
stomacáie a., mag-; magstärkande.
Stomacare va. o. vn., väcka äckel,
vämjelse [hos] ; (fig.) ingifva motvilja, vedervilja,
afsky; göra led, uttråka, ~si, känna
äckel &c.
stomachévole a.. Vämjelig, osmaklig,
äcklig, motbjudande; ledsam,
stomachevolménte adv., på ett vämjeiigt,
upprörande sätt.
stómaco sm., måge, magsäck ; F mod,
djärf-het; äckel; förargelse ; fare —, venire a
—, äckla, kvèflja, uppröra; vuotáre lo —,
(fig.) utgjuta sig, säga sin mening; avere
lo — di, (fig.) F ha mod att; contra —,
motvilligt, mot sin vilja ; portáre sopra lo
—, avere a —, (fig.) afsky, hata;
travaglio di —, magplågor ; patire di —, ha ondt
i magen,
stomacóso se abbadia.
stomático a., se stomacale. — sm.,
magstärkande medel.
stomatite sy. (läk.) inflammation I munnens
slemhinna.
Stonáre vn., (mus.) falla ur tonen ; sjunga
falskt; (fig.) bryta af, vara ojämn, afvika
från tonen i det hela.
8tonatúra sf., afvikning från tonen, falsk
ton, missljud; (fig.) stridighet,
oförenlighet.
stonazióne sf., falsk ton, missljud.
Stóppa sf., dref, blånor; (fig.) p florshufva ;
segt kött; spegnere il fuoco colla —, (fig.)
slå olja på elden.
8t0ppab0chl sm., stopphår, stoppning,
fyllning ; F person, som endast tjänar till att
fylla antalet 1. rummet,
stoppáccio, 8toppáccÌOlo sm., dref, blånor
[till förladdning].
Stoppáre va., stoppa [med blånor], dikta,
kitta ; & drifva, kalfatra, täta; tillstoppa,
•täppa, -sluta ; — uno, icke bry sig om en
person ; <~si le orecchie, hålla för öronen;
(fig.) slå döförat till.
8topparóla se saltanseccia.
Stóppia sf., stubb[åker, -gärde].
8toppináre va., (fyrv.) förse med tändrör ;
antända veken på ett ljus.
stoppiniéra sf., nattstake.
Stoppino sm., veke; antändnings-, tändrör,
stubin.
stoppióne sm., (bot.) en sorts tistel,
stoppóso a., träig, svampaktig, trådig.
Storáce sm., (bot.) storaxträd ; (farm.) sto»
rax[balsam].
Stórcere va., vrida ; vända bort 1. ifrån;
vrida, sno, tvinna upp; förvrida, förvända,
vränga, vanställa, ~si, vrida sig, sno sig;
— il piede, vricka foten.
Storciléggi sm., lagvrängare.
storciménto sm., storcitóra Sf, för-,
snedvridning; vrickning, försträckning; grimas;
(fig.) förvrängning ; storcimento di parole,
omsvep, undanflykter, krumbukter,
storderia sf., dumhet.
Stordiménto sm., bedöfning; förvirring,
häpnad.
stordire va., bedöfva, förvirra, göra yr [i
hufvudet]; förvána, göra häpen, väcka
förvåning hos. — vn., vara bedöfvad,
förvirrad &c. ~si, bedöfvas, förvirras,
förbluffas ; slå ifrån sig [tankar o. bekymmer],
storditaménte adv., obetänksamt &c.
Storditézza sf., obetänksamhet; öfverilning,
obetänksam handling.
8t0rditlV0 a., bedöfvande,
stordito pp. (a., sm.), bedöfvad, yr [i [-hufvudet[-] {+huf-
vudet]+} &c.; obetänksam, tanklös [-[människa[-] {+[männi-
ska]+} ; brushufvud.
Stória sf., historia (häfder) ; berättelse; saga;
händelse ; F snack, sladder, prat; F (äfv.)
sak, etc.; (i pl.) F bråk, väsen, krus,
krusande, omständigheter, etc.; la Storia
Sacra, bibliska historien ; fare la medesima
—, F ständigt upprepa samma sak.
storiáre va. o. vn., pryda med små ornament
1. figurer ; bry sin hjärna ; vara trött på att
vänta.
storicaménte adv., historiskt.
Stórico a., historisk; grundad på historiska
fakta, faktisk. — sm., historiker,
historieskrifvare.
storièlla sf., liten historia, berättelse} snack.
prat, dikt, osanning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
