Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - storiografo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Storiógrafo sm., historiograf;
historieskrifvare.
storióne sm., (zool.) stör.
Stormeggiáre vn., skocka sig tillsammans.
— va., ringa i stormklockan.
Stormire vn., prassla, susa, gny; (ss. sm.:)
lo — delle fronde, löfvens prasslande.
Stórmo sm., folkskockning, -samling; skara,
skock, flock ; — d’uccelli, svärm [af
flygande fåglar] ; sonare a —, ringa i
stormklockan ; göra larm ; a —, i mängd.
Stomáre vn., vända om, draga sig tillbaka.
— va., komma att vända om; afvända,
-leda; afråda, -styrka, -hålla.
Stornéllo sm., (zool.) stáre; kuplett,
omkväde, refräng, visa; snurra; cavallo —,
grå-skimmel.
Stórno sm., (zool.) stáre; P lottsedel; (jur.)
återgång af köp, upphäfvande, afstyrkande.
Storpiaménto sm., stympande &c.
storpiáre va., göra lytt, ofärdig; stympa,
vanställa; rådbråka, illa uttala ; hindra,
störa.
storpiataménte adv., på ett stympadt sätt.
storpi áto a., lytt, ofärdig. — sm.,
krympling.
Storpiattira sf., stympande, stympning &c.
(se storpiáre).
Stórpio sm., hinder; förtret ; stympning ;
(äfv.) krympling. — a., ofärdig,
storráto a., utan torn.
stórre se abbadia.
storsióne sf., vridning, drejning;
aftvingan-de, utpressande; tryckande pålaga; plåga;
krökning.
stórta sf., försträckning, vrickning; bukt,
-ighet, buktning, krok, slingring; (kem.)
retort, kolf; kroksabel; (mus.) en sorts
träinstrument.
stortaménte adv., krokigt, på sned, snedt,
sned[vridet] ; (fig.) bakvändt, galet, på tok.
stortézza sf., krokighet, buktighet; [för-j
vridning; bukt, -ning, krok, slingring.
Stórto a., vriden, krokig, buktig, sned, krum;
(fig.) för-, bakvänd; falsk, oriktig, felaktig;
skelande, skef-, vindögd. — adv., snedt,
skeft, vindt. —- pp. (af storcere),
upptvinnad, -snodd.
StoVigiiåio sm., krukmakare, -handlare.
Stoviglie sf., pl., ler-, stenkärl, lergods;
kökskärl ; governare le —, diska ; dar nelle —,
(fig.) bli ond.
stozZáre va., ⚓ uppkupa, drifva [-[metallarbeten].-] {+[metallar-
beten].+}
Stózzo sm., ⚙ drifhammare.
Stra- (i sammansättn.), mycket, extra,
strabalzaménto sm., stötning, skakning &c.
Strabalzare va. o. vn., stöta, skaka (om
åkdon), kasta hit o. dit, omkring; springa,
ila hit o. dit.
strabalzóni adv., ander häftiga stötar och
skakningar,
strabéllo a., mycket vacker.
Strabére va., dricka omättlig*, supa.
strabiiiáre, strabilia vn . bli förbluffad,
häpen, häpna, baxna[s].
strabismo sm., (läk.) strabism, skelande,
straboooaménto sm., öfversvämmande, -sväm-
ning; öfvermätt, -flöd.
straboccánte a.,öfverflödande, full (di af).
straboccare vn., svämma, flöda, rinna öfver;
stiga öfver sina bräddar; vara öfverfylld,
-full.
strabocoáto a., brådskande, obetänksam;
alla straboccata, i öfverilning, utan
besinning.
Strabocchévole a., ytterlig, ytterst [stor],
öfverdrifven, omåttlig; öfverilad.
8trab0CCheV0lménte adv., Öfverdrifven
ytterligt &c.
strabócco se abbadia.
stråbule sf pl., byxor,
strabuóno a., mj’cket god.
Strabuzzáre vn., rulla, hvälfva ögonen,
stirra. — va., se stralunare.
8tracanársi vr., arbeta ut sig, släpa, arbeta
sig fördärfvad.
Stracárico a., för hårdt [be]lastad,
öfverlastadt
strácca sf., uttröttande; trött-, matt[ig]het;
(i //.) hängslen; alla —, vårdslöst, likgiltigt,
med flegma,
straccabráccia (a) adv., likgiltigt, makligt,
vårdslöst.
8traccále sm., (sadelm.) hindertyg; remsa,
list, rem.
8traccáre va., [ut]trötta, -matta; uttråka,
göra utledsen. — vn. o. —Si, tröttna, bli
trött; ledsna,
straccativo, stracoatóio a., trött-,
mödosam.
stracchézza sf., trötthet, matt[ig]het; leda.
stracchicelo a., något trött.
Stracchino sm., en sorts mjuk ost [från [-Lombardiet].-] {+Lom-
bardiet].+}
Stracciáhiie a., som kan sönderrifvas &c.
stracciafóglio sm., kladd, koncept.
Stracciamolo sm., lumpsamlare ;
klädmäklare.
Stracciaménto sm., sönderrifvande &c.;
förstöring.
Stracciare va., rifva, slita, rispa sönder 1.
upp, sönderrifva ; bort-, lösslita, -rycka;
förstöra ; plåga,
stracciasácco : guardare a —. se snedt [på
ngn].
stracciataménte adv., I trasor, i stycken.
8tracciåtopp. (a.), sönderrifven; trasig, klädd
i trasor.
8tracciatüra sf., sönderrifvande &c.; rispa,
refva, sönderräfvet ställe.
Stráccio sm., trasa ; lump, lapp, palta ;
slarfva; stycke, bit; sönderrifvande, -rifning;
florettsilke ; fatto a —, bastard; (ss. a.:)
carta straccia, makulatur; läskpapper,
straccióne a., trasig. — sm., trashank;
stackare ; ullhäckla.
strácco a., trött, uttröttad, utmattad;
utmag-rad, utmärglad (ornjord); — morto, —
finito, alldeles uttröttad, öfver sig gifven af
trötthet,
stracontènto a., mycket nöjd.
Stracótto a., för mycket kokt. — sm., stuf-
vadt kött, stufning, kalops.
stráda sf., [kör-, far-, lands]väg; gata; (fig.)
medel, utväg ; — maestra, [stor] landsvag-;
— vicinale, by-, sockenväg; — pubblica.
allmän farväg; — ferrata, järnväg ; in
istrada, på gatan ; — traversa, genväg ; essere
(uscire) fuor di —, (fig.) råka på villovägar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
