- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
544

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - stregoneccio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


stregonéccio sm., stregoneria fsf., trolleri,
trolldom, -konst, häxeri.
Strégua sf., [proportionerad] andel, anpart;
lott ; mått, förhållande ; trattáre tutti ad
una —, behandla alla på samma sätt; mäta
alla med samma mått.
stremaménte se estremamente.
Stremáre va., [af-, för]minska, Inskränka,
nedsätta, afkorta; — di forze, utmatta,
försvaga,
stre m itá se estremitá.
strèmo a., se estremo. — sm., se estremitá.
strén[n]a sf., nyårsgåfva, julklapp; handsöl;
drickspengar,
strenuaménte adv., tappert &c.
strenuitá sf., tapper-, käckhet, mod;
ihärdighet.
strènuo a., tapper, modig, käck, behjärtad;
rask, duktig; driftig, ihärdig,
strepitaménto sm., [o]väsen, larm, buller,
oljud.
strepitante a., bullersam, bullrande,
larmande.
strepitáre, strepiteggiare vn., göra, föra
[o]väsen, bullra, väsnas, husera; dundra,
fara ut.
strèpito sm., buller, larm, gny, dån ; tumult,
[o]väsen, stoj.
strepitosaménte adv., bullersamt &c.
strepitóso a., bullersam, högljudd, stojande,
bullrande, larmande; braskande;
smattrande.
strétta sf., tryckning, kramning, klämning;
hop-, åtdragning; [fo[k]trängsel, -samling,
-massa ; pass, trång väg ; sund ; gång
[mellan säng o. vägg] ; (fig.) nöd, brist,
beklämning, sorg, oro, bekymmer ; — di mano,
handslag, -tryckning; — di spalle,
axelryckning; alle strette, trångt ; smått, knappt;
ridurre alle strette, drifva till det yttersta,
bringa i nöd, trångmål; hårdt ansätta;
essere alle strette, icke ha ngn utväg, vara
hjälplös ; vara i nöd, trångmål, vara i
knappa omständigheter,
strettaménte adv., trångt, smalt; smått,
knappt ; sparsamt ; nätt o. jämt ; ytterst
noga, just ; strängt taget,
strettézza sf., inskränkthet, trånghet;
sam-manträngning; (fig.) inskränkning;
tvingande nödvändighet, trångmål; nöd, betryck,
armod; — di petto, beklämning, andnöd;
di cuore, ångest ; vivere nelle strettezze,
lefva i betryck, ha det knappt; trovarsi
nelle strettezze, vara i klämman.
strétto pp. af stringere. — a., trång, smal,
snäf, knapp; inskränkt: snål; åtdragen,
[in]klämd; beklämd; (fig.) innerlig,
förtrogen, nära [släkting]; sträng, oeftergiflig;
hemlig ; noga, ytterligt noggrann ; ytterlig,
ytterst. — sm., trång plats, trångt ställe ;
[hafs]sund; [bergs]pass; nöd, förlägenhet.
— adv., trångt; smått, knappt; snålt,
strettóia sf., förband, bindel; skruftving;
(fig-) tyranni,
strettóio sm., skruftving; [oliv]press; ø vals
[-press, -maskin],
strettura sf., hop-, åtdragning; kramning,
klämning, tryckning; trånghet; (kir.)
sammandragning, förträngning.
Stria sf., (ark.) reffling, retila [på kolonner];
rand, strimma; — midollare, ryggmärg,
striato a., strimmig; (ark.) refflad.
stricnina sf., (kem.) stryknin.
stridènte a., skärande, skarp, gäll; bitande
kall.
Stridere vn., skrika, ropa; skria, tjuta, låta;
gnissla, gnälla, raspa, knarra ; bisogna mei,
man får finna sig däri.
stridévole a., skärande, skarp, gäll;
gnisslande.
Stridiménto, stridio sm., hvasst, skärande,
skarpt ljud 1. läte ; pip, pipande.
Strido sm., rop, skrik, skri; läte, gnissel,
gnäll.
stridóre sm., skårande, skarpt, gällt ljud 1.
läte; gnissel, gnisslande; skrik, skri, rop.
8triduio a., skärande, skarp, gäll, hvass,
strigaménto sm., utredning &c.
Strigare va., [ut]reda, [af-, åt]skilja,
upplösa, utveckla,
strige tf, (zool.) tornuggla.
Striglia sf., hästskrapa,
strigliare va., skrapa, rykta,
strigliatára sf., ryktning, ryktande, rykt;
(fig.) grof förolämpning [af ringa orsak].
8trignere m. fl., se stringere, etc.
Strillare vn., uppgifva höga skrik, skrika,
strillo sm., högt, gällt skrik, rop, skri.
Strillóne sm., f kringvandrande
tidningsförsäljare.
Strillózzo sm., (zool.) kornlärka,
strimpellaménto sm., raspande, filande,
klinkande.
Strimpelláre va., raspa, fila, gnida [på fiol];
klinka, spela illa.
Strimpellata sf., illa speladt musikstycke,
klink.
strimpellatóra sf., se Strimpellamento.
Strináto a., svedd, lätt bränd; (fig.) mycket
mager; skarp, genomträngande.
Stringa sf., snörband, snöre, rem.
stringato a., kort fo. bestämd, kort[fattad];
hopträngd, hopsnörd ; liten, snäf, trång,
kort.
Stringénte a., trängande; hård, skarp.
Stringere I. va., trycka, klämma, krama; draga,
knyta, knipa till, åt, ihop, hårdare, fastáre
tillknyta, hop-, till-, åtdraga, snöra
samman, ihop ; gripa, taga, fatta [tag] i; trängre
instänga, innesluta, inspärra ; inskränka ;
(fig.) tvinga, nödga; hårdt ansätta,
angripa, belägra; [på]drifva, mana på; taga af (vid
stickning); — amicizia, knyta
vänskapsförbund ; — un contratto, göra upp ett kontrakt,
stipulera; — fra V uscio ed il muro, — i
panni addosso ad uno, tvinga ngn att taga sitt
parti, sätta ngn i klämman, — II. vn., vara
angelägen, brådska, hasta, ~si, trycka,
tränga sig; tränga ihop sig, xnaka ihop,
åt sig, sluta sig tillsammans; inskränka
sig; — nelle spalle, höja på axlarna.
Stringiménto sm., tryckning, klämning;
sam-manträngning, åtdragning ; inskränkning
&c.; tvång; — di ventre, förstoppning,
stringitúra tf; åtdragning ; tryckning,
kramning &c.
Strióne sm., histrion ; komediant.
strippapélle (a) adv., omåttligt.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free