Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - successorio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
successório a., successions-,
succhiaménto sm., sugning &c.
succhiare va., suga [ut, ut, upp, i sig, på];
(fig.) insuga; 0 göra hål med borrjärn,
genomborra,
succhiata sf., sugning,
succhiatóre sm., en som suger ; suginsekt.
succhiellaménto sm., borrning ; (fig.)
hår-klyfveri.
succhlelláre, succhlelllnáre va., ⚓ [-fge-nom]borra,-] {+fge-
nom]borra,+} göra hål med borr i [ngt] ;
fundera, grubbla öfver. —- vn., löpa fara ;
vara i begrepp,
succhiellino sm., liten handborr.
SUCOhiéllo sm., ⚙ [hand-, dri[l]borr.
Sùcchio sm., ø [nafvar]borr; saft; saf[ve] ;
essere in —, safva.
succhióne sm., vattenskott.
SUCCiaméle sm., (bot.) skärffrö.
succiamánto sm., sugning.
SUCCiáre va., suga [ut, ur, upp, i sig, på];
(fig.) insupa, insuga; svälja, tåla.
succlasángue sm., biodigel.
succidere va., skära nedifrån; (fig.) afskära,
borttaga.
SUCClgnere se abbadia.
succinericcio a., gräddad 1. stekt I askan;
askfärgad, grå.
SUCCingere va., uppskörta, -fästa, -vika; (fig.)
tygla.
SÙCdno sm., bärnsten,
succintaménte adv., kort[fattadt], I [a[i]
korthet.
•uoofnto pp. (a.), uppskörtad &c. (se
succin-ge re) kort[fattad] ; knapp[händig] ; enkel,
anspråkslös. — sm., sammandrag,
förkortning; in —, med få ord, i korthet [sagdt].
SÙCCIO sm,, sugning; klunk; märke på
huden efter sugning 1. kyss ; in un —, (fig.)
1 blinken,
sùcolola sf., kokt kastanje.
SÒCCO sm., saft; saf[ve].
SU00Ó80 se sugoso.
súccubo sm., mara.
succulénte, succulénto a., saftig, mustig,
närande.
sucoursále a., annex-; filial. — sf,
annexkyrka; filial.
SUCCUtåneo a.. (anat.) under huden belägen.
SÙCido a.. smutsig, snuskig; (fig.) osnygg,
oren, sölig, oanständig ; hård, kraftig.
SUOidúme sm., smutsighet, smuts, snusk, o-
renlighet.
SUd sm., söder, syd; sunnan[vind],
sudacchiáre vn., svettas ngt litet,
sudaménto sm., (läk.) svettning,
sudámini sm. pl., (läk.) hetblemmor.
8udánte a., svettig.
sudáre va. o. vn., svettas ; (fig.) sträfva,
arbeta i sitt anletes svett ; — sangue, svettas
blod ; (fig.) anstränga sig mycket, slita
ondt.
Sudário sm., svette-, svepduk, -kläde.
SUdáta sf., svettning ; svettbad ; fare una
—, svettas; gå, arbeta sig svettig, få sig
ett svettbad [af ångest].
SUdáto a., svettig ; (fig.) F ut-,
genomarbetad, gjord med omsorg ; surt förvärfvad.
sudatório et. (sm.), svettdrifvande [medel). —•
sm., badstuga; badhus for ångbad.
suddecáno sm., vice dekan[us],
suddelegáre va., förordna [i sitt stäl[e].
SUddelegáto sm., tillförordnad tjänsternas,
vikarie.
8uddelegazióne sf., förordnande &c.
suddétto a., [för]bemält, ofvannämnd.
8Uddiac0nåt0 sm., underdiakonat.
Suddiácono sm., underdiakon,
suddistinguere va., göra en ny åtskillnad.
8Uddistinzi0ne sf., nytt åtskiljande, ny åt*
skillnad.
sudditanza sf., egenskap att vara undersåte|
medborgarskap,
sùddito a., underkastad. — sm., undersåte.
suddividere va., underafdela, ytterligare [af-}
dela. ~si, underafdelas.
suddivisibile a., som kan underafdelas.
suddivisióne sf., underafdelning,
suddiviso pp. af suddividere.
Sudermánnia sf., (geogr.) Södermanland.
Sudétl sm. pl., (geogr.) Sudeterna.
Sudiceria sf., smutsighet, snusk, orenlighet;
smuts; oanständig handling, oanständigt
tal.
sudiciaménte adv., smutsigt, snuskigt ;
oanständigt.
sùdicio a., smutsig, snuskig, oren, osnygg;
oanständig.
8udicióna sf., snuskig kvinna.
Sudicióne sm., snuskig karl.
8udiciùme sm., smutsighet, orenlighet, smuts,
snusk.
Sudóre sm., svett, -ning; (fig.) möda; col
—della fronte, i sitt anletes svett,
sudorifero, sudorifico a. (sm.),
svettdrifvande [medel],
suévlco a., svevisk.
SUévo sm., svever.
Sùez sm.: il canale di —, Suezkanalen,
suffic[i]énte a., tillräcklig[t stor] ; duglig,
skicklig.
sufficlenteménte adv., tillräckligt, nog.
sufficientézza, sufficiènza sf., tillräcklig
mängd, tillräckligt för ngns behof;
skicklighet, duglighet; a —, tillräckligt, nog.
suffisso sm., suffix.
SUffiz... se suffic...
Sllffragáneo sm. (a.), vikarie, lydbiskop,
suffragare va., vara till nytta för, hjälpa,
bistå, understödja, gynna ; bedja för,
ursäkta, urskulda ; rösta,
suffragatóre sm., se suffragamo; (äfv.) en
som fäller förbön &c.
8uffragazióne sf., hjälp, bistånd ; förbön,
suffragio sm., bistånd, hjälp ; bifall,
samtycke ; [val]röst; rösträtt; (i pl.)
kyrkoböner.
suffumicaménto sm., se suffumicazione.
suffumlcáre va., [be]röka.
suffumloazióne sf., suffumigio fsm., [be]rök-
ning.
suffusióne sf., (läk.) blodutgjutning; starr.
SUffúso a., våt, fuktig,
sufolaménto sm., hvissling, hvisslande ;
susande; tissel o. tassel, prat, hviskningar.
SUfoláre va., hvissla [på]; susa för öronen;
(fig.) F tissla o. tassla.
sufolatóre sm., en som hvisslar.
• ufolo sm., hvissling:, hvisslande ; bvlssel.
pip».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
