Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - svariatamente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svariataménte adv., på omväxlande satt;
olika.
svariatézza sf., olikhet, brokighet.
SV ar i áto »., [om]växlande, skiftande ; olika;
brokig; (fig.) förströdd ; ~ di mente» från
sina sinnen, förryckt.
SVårio sm., [åt]skillnad ; differens, afvikelse,
fel ; omväxling; förströelse. — a.,
omväxlande, skiftande ; brokig, mångfärgadt
svarióne sm., misstag, fel, bock.
svecchiáre va., föryngra, omskapa, omdana,
svedése a. (sm.), svensk,
svéglia sf., väckarverk; vftckartur, -klocka;
trähäst (sträck-, pinbänk) ; revelj ; orinolo
a —, väckarklocka ; siar sulla —» sitta sora
på nålar,
svegliaménto sm., uppväckande,
svegiiáre va., [upp]väcka ; [uppgifva. «®>sl,
[upp] vakna,
svegliarino sm., rackar ur, -klocka ; (fig.)
förmaning, impuls,
svegliatézza jf., vaket förstånd, liflighet,
skarpsinne.
svegliato pp. (a.), uppväckt; vaken; (fig.)
vaken; liflig, pigg, munter, rask, flink;
verksam.
8végliere se svellere.
svelaménto sm., afslöjande &c.
SVeláre va., borttaga slöjan, täckelset från;
aftäcka, -hölja; (fig.) afslöja, upptäcka,
•daga, yppa, uppenbara, ~si, afslöja sig;
yppa sig.
svelataménto adv., öppet, oförblommeradt.
svelenasi vr., uttömma sin vrede [mot ngn].
Svèllere va., upprycka, bortslita, utrota,
sveniménto sm., uppryckande &c.
sveltézza sf., ledighet, vighet, liflighet,
färdighet &c. (se svelto).
•Vólto pp. af svellere. — a., [hög o.] smärt;
smäcker, lätt; ledig, fri, otvungen ; liflig,
rask, flink, vaken, rörlig, pigg, munter ;
fintlig, behändig,
svenaménto sm., uppskärande, bristning af
åder.
svenáre va., skära upp ådern pä; sticka I-
hjäl, mörda,
svenévole a., smäktande, trånande ; tillgjord.
konstlad, sipp, söt; äcklig, retsam,
förarglig.
svenevolézza sf., (ofta i pl.) Sipp-,
tillgjordhet; lismande sätt, söta miner 1. ord;
tafatthet.
svenevolménte adv., på ett smäktande sätt;
tillgjordt &c.
•vènie sf., pl., tillgjordhet, lismande sätt, sota
miner.
sveniménto sm., svimning, anfall af
vanmakt; (astron.) förmörkelse,
svenire vn. o. ~si, svimma [af], dána, falla
i vanmakt,
sventaménto sm., vädrande &c.
sventáre va., vädra, lufta; (fig.) vädra upp,
upptäcka, lista ut; omintetgöra ; — la
mina, upptäcka en mina o. hindra dess
verkan; (fig.) omintetgöra en komplott, ~si,
hämta frisk luft.
SVentáto a. (sm.), obetänksam, oförståndig,
lättsinnig [person]; vildhjärna ; testolina
sventata, yrhätta,
eventolaménta t**., avunds, fladdras*^*» te.
sventolante a., svajande,
sventolare vn., svaja, fladdra för vinden. —
va., fläkta [med solfjäder, etc.] ; låta svaja|
lufta, vädra, ~si, fläkta på sig [med [-solfjäder].-] {+sol-
fjäder].+}
sventolio sm., fladdrande, svajande.
SVentráre va., skära upp (upprista) magen,
taga ut innanmätet på; (fig.) F skära upp,
öppna ; sticka ihjäl, mörda, döda. — SÌ,
döda sig; (fig.) F äta o. dricka, så att man
håller på att spricka,
sventrata se abbadia.
sventúra sf., olycka ; missöde,
sventurataménte adv., olyckligtvis, till aB
olycka.
sventurato, sventuróso a., olycklig; osali i
förföljd af otur; olycksbrir.gande.
svenöto pp. af svenire; (äfv.) svag, klen.
Svergináre va., beröfva mödom ; (fig.)
beröfva nyhetens behag, börja på med, taga
i tu med. öppna»
svergógna sf., se smacco.
svergognaménto sm., brännmärkande &c.
SVergognáre va., komma att skämmas,
komma på skam, skämma ut; befläcka,
brännmärka, vanära ; kränka, våldföra, ~si»
skämmas.
svergognataménte adv., oblygt, skamlöst,
fräckt &c.
svergognatágglne, svergognatézza sf.,
fräckhet, skamlöshet, oblyghet &c.
svergognato a., fräck, skamlös, oblyg, oför.
skämd.
svergognosaménte adv., oblygt, skamlöst,
svernaménto sm., öfvervintring[stid] ; vinter-
dvala ; regntid ; fågelsång om våren.
SVernáre vn., öfvervintra, gå, ligga i
vinterkvarter ; gå till ända (om vinter),
aver náta sf., öfvervintring[stid].
8vernatói0 sm., (bot.) vinterhylie.
sversato a., drumlig, tölpig, tafatt,
svèrza sf., skärfva, flisa, spillra, sticka, «plint,
spán ; (fig.) smula, dugg ; (bot.) grönkål |
(äfv.) en sort sött hvitt vin.
sverzare va., tillstoppa med spán;
söndersplittra, splinta.
svesoláre va., Q ärta ; (fig.) P tala om, skvalir»
ur skolan med.
sveseiatrlc© sf., (fig.) p skallersyster.
svesoicáre va., åstadkomma blåsor [på [-haden[-] {+ha-
den]+} ; piaddra om.
svesoióna sf., svescióne fsm., (fig.) siadde*-
aktig person,
svestire va., afkläda. —sl, kläda af sig;
(fig.) aflägga masken, aflägga
förklädnaden.
svettaménto sm., toppning.
svettáre va., toppa [träd), slå af toppen. —
vn. o. ~si, svänga, skaka hit o. dit.
svevése a., schwabisk.
Svévia sf.. (geogr.) Schwaben.
Svèzia sf., (geogr.) Sverige,
svezzare va., afvänja [dibarn] ; vänja af. ~si,
vänja sig af (di med),
sviaménto sm., afvikande ur vägen, urspár-
ning; afväg &e.; förvillelse,
sviáre I. va., föra, leda vilse, af spáret, på
orätt spär, på afvägar; afvända; (fig.)
vii-«eföra, -leda, missleda, förleda; förvilla ;
«e» s*T*m t*tt«fm. beröfva kunder från es
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
