- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
555

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - tagliolo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


växt; art, beskaffenhet; lägligt tillfälle,
lägenhet, läglighet; venire a (in) —,
komma lämpligt, lägligt ; compráre 1. vendere
a —, köpa 1. sälja i minut; pietra da —,
huggen sten, kvadersten ; — dei capelli,
hårklippning; — delle pietre, stenhuggning;
— vivo, hvass egg; — morto, slö egg.
tagliélo sm., $ läderknif.
taglióne sm., vedergällning lika mot lika;
skatt, pålaga,
tagliuóla sf., räfsax, giller, snara ; (fig.) fälla,
tagliuólo sm., [rundskuren] skifva;
läderknif.
tagliuzzaménto sm., sönderstyckande &c.
tagliuzzáre va., stycka, skära, hugga, hacka
sönder, i små bitar; klippa sönder, ut.
találtra adv.: talora... — ..., ibland...
ibland...
tálamo sm., äkta bädd, läger, bröllopssäng;
brudkammare; bröllop,
taláre a., fotsid. — sm., (myt.) fotvinge (på
Merkurius); talar,
talché adv., så att.
tål CO sm., (miner.) talk, -sten.
talcóso a., bestående af talk; talkartad.
täle a. (pron.), sådan, slik; mången; den O.
den; un —, den [o. den], en viss ; il signor
— de’ tali, il tal di -, herr N. N., herr
den o. den ’,—... quale, sådan ... som ;
’ — quale, träffande lik ; som han (hon) går
o. står; (ss. adv.:) — che, så att, till den
grad att; condursi I. giungere a —,
komma så långt, ända därhän att ; — sía di
alcuno, så mycket värre för ngn.
tálea, taléa sf., aflägg[are], stickling,
talentáccio sm., märkvärdig begåfning,
talentáre vn., behaga, vara behaglig; anstå,
talénto sm., lust, håg, vilja, begär,
åstundan, tycke, sinne ; [natur]gåfva, begåfning,
talang; talent; pund; mal —, agg, groll;
ondt syfte; a —, efter behag, godtycke;
a buon —, gärna.
Taiéte sm., (hist.) Tales.
ta |fi åta adv., ibland.
T al la sf., (myt.) Talia.
talismano sm., talisman.
tállero sm., tåler, daler,
tal I ire vn., gro, skjuta upp, slå rotskott;
orso tallito, korn malt.
tállo sm., skott, telning; ympkvist, rotskott,
stickling; [ri]mettere un — sul vecchio,
(fig.) p föryngras, få nya krafter på gamla
dagar,
tallóne sm., hal.
talménte adv., så [mycket], till den grad.
Talmád[d]e</b> sm., Talmud.
talmùdico a., talmudisk.
talmudista sm., talmudist.
talóra, tal ótta adv., understundom, Ibland.
talpa sf., mullvad.
taluno pron., någon, mången.
talvólta se talora.
tamarindo sm., tamarind, -träd.
tamarisco sm., (bot.) tamarisk.
tambasciá sf., förströelse.
tambellóne sm., ugnskakel, -tegel; (fig.) nöt.
drummel, dumbom,
tamburáre va., (ford.) i hemlighet anklaga,
angifva; (fig.) piska upp, ge smörj, stryk.
»» vn., trumma, slå trumma.
tamburazióne sf., hemlig angivelse,
anklagelse; smörj, stryk,
tamburéllo, tamburétto sm., liten trumma;
tamburin; rakett [till bollslagning],
tamburino sm., trumslagare; liten trumma;
tamburin ; rakett ; — maggiore,
regements-trumslagare,
tamburláno sm., kaffebrännare ; korg med
glödpanna under, till att torka linne; sikt
till destillering.
tambúro sm., trumma; & hjulhus; 0 vals,
trissa, rulle; fjäderhus; (anat.) trumhinnan
i örat; a suon di —, med klingande spel,
under trumslag,
tamerice sf., se tamarisco.
Tamigi sm.,’ (geogr.) Temsen.
tampóco adv.: nè —, icke heller, leke ens.
tam-tam sm., kinesiskt instrument,
tána sf., håla, kula, ide.
tanacéto sm., (bot.) renfana,
tanáglia sf., (mest i //.) 0 [smed-, hof]tång;
& tenalj, portvärn.
tanagliáre va., knipa med glödande tänger,
tanagliáta sf., tag med kniptång.
Tánai sm., (geogr.) Don.
Tánaro sm., biflod till Po.
Tancrédi, Tancrédo sm., (np.) Tankred.
tanè a. (sm.), mörkbrun [färg],
tanfáta sf., elak lukt; elak andedräkt,
tánfo sm., lukt af förskämd luft, af mögel,
instängd, unken lukt ; pigliar di —, mögla.
tangénte a., tangerande. — sf., (geom.)
tangent; del, andel [i betalningen], bidrag,
tangènza sf., (geom.) tangering, beröring,
tángere va., vid-, beröra ; tangera.
Tangéri, Tángeri sf., (geogr.) Tanger,
tánghero sm., bondlurk, -basse, tölp.
tangibile a., som man kan vidröra,
tangibilitá sf., vidrörlighet.
tangóccio a. (sm.), kort o. tfock, trög,
tungrodd, dum [person],
tannáre va., garfva,
tannatóio sm., garfverl.
tánnico a.: acido —, garfsyra,
tannino sm., (kem.) garfämne, tannin.
tánno sm., garfvarbark.
tantaféra, tantaferáta tf* ordsvammel,
mischmasch, gallimatias.
tantálico a., (kem.) tantalisk.
tantalizzáre vn., lida Tantali kval.
tántalo sm., (kem.) tantal (metall).
Tántalo sm., (myt.) Tantalus.
tantino sm.: un —, en smula, litet grand.
tánto I. a., så stor, så mycken, så lång
(betydande, stark. viktig) ; restar con — di
naso, stå med lång näsa; (användt ss.
subst.:) due tanti, två gånger så mycket;
a tanti del mese, pá den o. den dagen i
månaden; aver — in mano da, ha medel
att ; se — mi dá —, om det går på det
sattet; darne tante a, w piska upp, ge
smörj, stryk; [ad] ogni —, litet emellanåt,
</i>o.</i> då. — II. adv., så mycket (så länge,
långt) ; så, till den grad ; emellertid, under
tiden ; dock, likväl ; di — in —, dft o. då,
understundom ; /fr urta -volta , för en
enda gång; a —, till den grad; till så
o. så mycket; compráre 1. vendere a —,
köpa l. sälja för så I. så mycket, för det
•. det priset; — o quanto, något litet, en


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free