- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
561

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - teocratico ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


teocrático a., teokratisk.
teocrazia sf., teokrati.
teodicéa sf., (teol.) teodicé.
teodolite sm., teodolit.
Teodóra sf., (np.) Teodora.
Teodóro sm., (np.) Teodor.
teogonia sf., gudarnas härkomst.
teologale a.: le tre virtù teologali, de tre
kardinaldygderna (tro, hopp o. kärlek),
teologia sf., teologi ; — dommatica,
dogmatik; — morale, moralteologi, etik.
teologicaménte adv., teologiskt,
teológico a., teologisk,
teologizzáre vn., tala 1. skrifva i teologiska
ämnen,
teólogo sm., teolog,
teorèma sm., teorem (lärosats),
teorematico a., teorematisk.
teorètico a., teoretisk,
teoria sf., teori (grundlära) ; in —, I teorin,
teórica sf., teori,
teoricaménte adv., teoretiskt,
teórico I. a., teoretisk; corso — pratico,
teoretisk o. praktisk kurs. — II. sm.,
teoretiker.
tepidaménte, tepidézza se tiepidamente,
tiepidezza.
tépido a., ljum; (fig. äfv.) håglös, trög,
långsam.
tepóre sm., ljumhet.
Téramo sf., (geogr.) stad i Syditalien.
terapèutica^/., terapi, terapevtik (läkekonst),
sjukvårdslära.
terapèutico a., terapevtisk ; läkande,
terapia se abbadia.
terebentina sf., terpentin,
terebinto sm., (bot.) terpentinträd.
Terénzio sm., (hist.) Terentius.
Terésa sf., (np.) Teresa,
tergémino a., trefaldig, tresidig.
térgere va., rengöra; [af-, bort-, ren]torka.
tergiversáre vn., söka 1. bruka
undanflykter, krångla [sig undan],
tergiversazióne sf., und[an]flykter, -skylian,
krångel.
térgo sm., rygg; baksida, -del; a —,
bakom ; bakifrån ; pä andra sidan ; le terga,
bakre delarna,
teriaca sf., (farm.) teriak (medel mot gikt),
teriacáie a., (farm.) som innehåller teriak.
termale a., varm, värme-; [varm]bad-.
térme sf., pl., (antik.) termer (badhus) ; (nu:)
[naturliga] varma bad 1. källor,
térmico a., (fys.) värme-,
termidóro sm., elfte månaden I franska
republikens kalender,
terminábile a., som kan afslutas,
terminale a., slut-, änd-, gräns-; (gram.) som
utgör ändelse,
terminaménto sm., afslutande,
termináre va., utstaka gräns, sätta
råmärken för; [af]sluta, bilda 1. utgöra
afslutning, slutet på, göra slut på; begränsa;
undanstöka; afgöra [en tvist, o. d.];
förklara, utveckla; besluta, bestämma. <— vn.,
sluta[s], taga slut; sluta sitt lif, dö.
terminataménte adv., bestämdt; uttryckligt,
terminatézza sf., begränsning, gräns;
inskränkning.
Italiensk-svensk ordbok.
terminativo a., gräns-; afgörande,
bestämmande; (gram.) som utgör ändelse,
terminazióne sf., afslutande, slut; gräns, be
gränsning; (gram.) ändelse; — di campo.
rågångs utstakande,
términe sm., gräns[skillnad], rågång;
råmärke, råsten; slut, ände, mål, gräns, tid;
[betalningstermin, -tid; bestämd,
begränsad tid, anstånd, uppskof; tillstånd,
ställning ; (log.) term; ord, uttryck, benämning;
villkor; ordalag, -lydelse; [handlings]sätt;
[feber]anfall; (mat.) led, term; stáre nei
termini, (fig.) hålla sig inom skrankorna,
inom tillbörliga gränser ; uscir de’ termini.
(fig.) F skena öfver skacklorna; aver —,
upphöra; dare (porre) — a, afsluta; — di
paragone, jämförelseord ; mezzo —,
medelväg, jämkningsförslag; ridurre ai minimi
termini, (mat.) reducera [ett bråk); (fig.)
inskränka till det minsta möjliga; essere
con uno in buoni termini, stå på god fot
med ngn.
Tèrmine sm., (antik.) gränsguden Terminus.
terminologia sf., terminologi,
termite sf., (zool.) termit,
termomètrico a., termometrisk,
termómetro sm., termometer.
Termópili sf.pl., Termopyle,
termoscópio sm., termoskop, värmemätáre,
térna sf., trefaldigt förslag; tre namn [på
förslag till ett visst ämbete],
ternário I. a., trefaldig, bestående af tre,
fördelad tre o. tre; numero —, tretal. —
II. sm., (metr.) tersett.
Tèrni sf., stad i mellersta Italien,
témo sm., (spelt.) tern (i lotteri); — secco,
tern utan utdrag 1. amb.
térra sf., jord ; mark ; jordart, -mån ; land,
strand ; landområde, trakt ; stad, köping ;
borg; land, landskap, provins; lera; (mest
i pl.) [jord-, landt]egendom, [jorda-, landt-]
gods ; di —, af lera, ler-; — grassa, lera ;
— cotta, bränd lera ; — da stoviglie, [-[kruk-makar]lera;-] {+[kruk-
makar]lera;+} — ferma, fasta marken
(fastlandet); gettáre a —, kasta omkull, slå till
marken; fälla; pigliáre 1. prendere —,
lägga i land, landa; andare per —, falla
till marken, i golfvet, i backen, omkull;
misslyckas, gå om intet; (äfv.) resa till
lands, landvägen; cadere a —, falla
omkull ; — —, längs marken ; restáre in —,
icke komma med [tåget, båten, etc.],
terráccio sm., (tunnb.) tvärstaf.
Terracfna sf., (geogr.) stad i Italien,
terrácqueo se abbadia.
terraférma se under terra.
terráglie sf., pl., lerkärl, lergods,
terrågno, terrágnolo a., låg, [som går]
utmed jorden ; kryp-, kräl-, slinger-.
terraiuólo a.: piccione —, klippdufva.
terráme sm., grus, sten, etc. efter en
byggnad.
Terran[U]öva Sf, (geogr.) Newfoundland;
cane di —, newfoundlandshund.
terrapièno sm., X (fort.) vallgrång.
terráqueo a., bestående af land o. vatten ;
il globo —, jordklotet,
terratico sm., inkomst 1. afgift för
[utarrenderad jord ; skatt in natura,
terrazza sf., se terrazzo.
36


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free