Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - testatico ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(boktr.) öfverskrift, dedikation,
innehålls-förteckning,
testático sm., mantalspengar, personlig
skyddsafgift.
testatáre sm., testator, testamentsgifvare.
testatrice sf., testamentsgifverska.
téste sm., vittne.
testé adv., för ej länge sedan, nyligen,
nyss; snart, inom kort; — —, mycket snart,
festeréccio a., envis, egensinnig, halsstarrig.
testicciuóia sf., litet [får]hufvud,
testicoláre a., testikel-.
testicolo, testiculo sm., (anat.) testikel;
(bot.) satyrört.
testièra sf., hufvudlag [på betsel]; hufvud-
gärd; perukstock,
testificáre va. o. vn., vittna, bära vittne;
in-, betyga, bevittna,
testificativo a., som vittnar, intygar,
testificatóre sm., vittne,
testificazióne sf., vittnesbörd, -mål. Intyg,
testimóne se abbadia.
testimoniåie a.. som vittnar, intygar. — sm.,
protokoll.
testlmoniánza sf., vittnesbörd, -mål; intyg,
bevis, vitsord, prof.
testimoniáre va. o. vn., vittna, bära vittne
[om]; in-, betyga; bevisa, ådagalägga,
testimónio sm., vittne ; (ibi.) vittnesbörd ; (i
f/.) (bokb.) blad, som lämnas oskurna; —
oculare, åsyna vittne; — auricolare, åhöra
vittne.
testino sm., (boktr.) litet hufvud, petit[stil].
tésto sm., text; prediko-, evangelietext;
skriftställe, minnesspråk ; manuskript ; en
sorts boktryckarstil ; (äfv.) blomkruka; lock;
stekpanna af lera ; — di lingua, klassiskt
arbete; skolbok; far —, vara afgörande,
en auktoritet; gälla som rättesnöre,
testolina sf., litet hufvud ; envis person ; —
sventata, f hönshjärna,
testóne sm., stort hufvud ; (fig.) redigt, godt
hufvud; envis, egensinnig människa,
tjurskalle; (äfv.) gammalt silfvermynt (= 1,68
lire).
te Stil ål e a., textenlig, i öfverensstämmelse
med texten, ordagrann,
testualménte adv., efter, enligt 1. i
öfverensstämmelse med texten, ordagrant,
testùdine, testùggine sf., (zool.)
sköldpadda; murbräcka; (astron.) Lyrans stjärnbild,
testúra sf., väfvande; väfnad; väf; (fig.)
struktur, hopsättning, anordning, byggnad,
sammansättning, kedja, sammanhang,
tètano sm., (läk.) stelkramp.
Téti, Tétide sf., (myt.) Tetis.
tetracórdo sm., (mus.) tetrakord.
tetraèdro sm., (geom.) tetraöder.
tetrággine sf., mörker, dunkel[het] ; (fig.)
sorgsenhet, svårmod, dysterhet,
tetrágono sm., (geom.) fyrhörning. — a.,
fyrkantig; tetragonal ; (fig.) fast, orubblig,
ståndaktig, otillgänglig (a för),
tetralogia sf., (antik.) tetralogi.
tetrámetro sm. (metr.) tetrameter. — a.,
tetrametrisk.
tetrárca sm., (antik.) tetrark.
tetrarcáto sm., (antik.) tetrarks värdighet,
ämbete 1. ämbetstid.
tetrarchia sf., (antik.) tetrarki.
tetrástloo ». (sm.), som består af fyra
verser.
tetrástllo sm., (ark.) byggnad med fyra
pelare på framsidan,
tétrico se följ.
tètro a., mörk, skum, dunkel, svart; (fig.)
dyster, mörk, mulen, sorglig, bedröflig,
svår-, vemodig,
tétta sf., [kvinno]bröst ; jufver ; bröstvårta ;
[djur]spene.
tettaiuólo a.: topo —, vindsråtta.
tettáre vn., dia; dägga,
tétto sm., [yttre] tak ; (fig.) hus, hem ; stanza
a —, vindsrum, -kammare ; — morto, platt
tak.
tettóia sf., skärmtak ; lider, öppet skjul ;
regntak öfver portar,
téttola sf., bröstvårta,
tettúccio sm., litet tak; skärmtak.
Tèucro sm., (hist.) Tevcer.
teurgia, teùrgica sf., teurgi (andebesvärj-
ning).
teùrgico a., teurgisk.
teúrgo sm., teurg.
Tèutoni, Teutóni sm. pl., (gam. hist.)
teu-toner.
teutónico a., teutonisk.
Tèvere sm., (geogr.) Tibern,
thè se tè.
Thor sm., (myt.) Tor.
ti pers. pron., [åt, för, ti[l] dig.
tialismo se abbadia.
ti ára sf., tiar (påfvemössa) ; diadem.
Tibério sm., (np.) Tiberius.
tibetáno sm. (a.), tibetanare, tibetansk.
Tibéto sm., (geogr.) Tibet.
tibia sf., (anat.) skenben; (äfv.) en sorts
flöjt, pipa.
tibiale a., (anat.) skenbens-,
tibicine sm. flöjtblåsare (hos Romarna),
tibicino a., flöjt-, flöjtbiåsar-.
Tibüllo sm., (hist.) Tibullus.
tio sm., (läk.) nervös ryckning,
tic tao, tfcche tácche s»i.. ticktack.
ticchettáre vn., picka (om ur),
ticchio sm., vurm, nyck, mani, egensinne;
infall, lust ; gli i saltato il —, han har fått
det infallet att...
ticchioláto a., fläckig, prickig.
Ticino sm., (geogr.) floden Ticino ; kantonen
Ticino.
Ticóne sm., (np.) Tycho,
tielismo sm., (Iak.) salivafsöndring.
tientamménte sm., F (iron.) minne;
minnesbeta; (äfv.) örfil, sittopp; straff, näpst,
aga.
tiepidaménte adv., ljumt, trögt,
tiepidézza sf., ljumhet (äfv. fig.),
tiepiditá sf., ljumhet.
tièpido se tepido.
tifo sm., (läk.) tyfus; — contagioso bovino,
boskapssjuka,
tifóide sf., (läk.) tyfoidfeber,
tifoidèo a., (läk.) tyfusartad ; tyfoid-.
tifóne sm., tyfon (häftig orkan).
tigliáta sf., kokta kastanjer.
tiglio sm., (bot.) lind; lindbast; växt-, kött-,
rottrådar, -tågor, fibrer; skal på kastanje,
tiglióso a., trådig, fibrös, tågig. fiber-; seg,
hård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
