Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - tondetto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tondétto a., trind[lagd], nästan rund. — sm.,
iiten kula, litet klot ; liten tallrik,
tondézza sf., rundhet, rundning; F
korpulens, fetma,
tondino sm., liten rundel, ring[el]; [liten]
tallrik, assiett; (ark.) astragal, rundstaf.
tonditúra sf., # klippning, öfverskärning;
skärull; affall [vid träds 1. buskars [-klippning].-] {+klipp-
ning].+}
tóndo I. a., [cirkel-, klot]rund, cirkel-,
klotformig; trind; (fig.) enfaldig, trög; ø
fristående ; somma tonda, rundt tal, rund
summa ; carattere —, rundskrift ; sputar
—, se sputáre ; chiaro e —, — e schietto,
öppet, uppriktigt. — II. sm., cirkel,
rundel, ring[el]; omkrets; klot, kula; tallrik,
assiett, [te]fat; lavoro di —, fristående,
helupphöjdt arbete,
tónfano sm., [bråd]djup i en flod; mycket
stor bägare,
tonfáre vn., kasta, störta sig i vattnet,
plumsa ned.
tónfo sm., duns, dån, plumsande, smäll ;
fall.
tónica sf., tunika ; prästkappa, munkkåpa ;
hud, hinna ; skydd ; (fig.) munk ; (mus.)
tonika, grundton,
tonicitá sf., (fysiol.) spännkraft, spänstighet.
tónico I. a., (läk.) tonik, stärkande; accento
—, [hufvud]ton ; nota tonica, (mus.)
grundton. — II. sm., (läk.) stärkande medel,
tonnára sf., ställe, där man fiskar tonfisk ;
nät till tonfiskfångst,
tonnarétto, tonnarótto sm., sjöman, som
fångar tonfisk,
tonneggiáre va., ⚓ varpa. — vn., varpa sig
fram.
tonnellággio sm., ⚓ dräktighet.
tonnelláta sf., (vikt:) ton (= iooo kilogram),
tonnina sf., insaltad tonfisk,
tónno sm., (zool.) tonfisk,
tóno sm., ton (äfv. fig.) ; färgton ; se äfv.
tuono.
tonsilla sf., (anat.) mandel[körtel].
tonsillare a., (anat.) hörande till
mandelkörtlarna.
tonsille sf., pl., (anat.) mandlarna,
mandelkörtlarna.
tonsillite sf., (läk.) inflammation i svalget,
tonstira sf., (kat.) tonsur ; prendere la —,
bli [katolsk] präst,
tonsuráre va., förse med tonsur,
tonsuráto a. (sm.), [person] med tonsur,
katolsk präst,
tontina sf., tontin, växande li frän ta.
tónto sm., enfaldig person, dumbom, åsna.
topáia sf., råttbo, -hål; (fig.) kyffe,
topázio sm., (miner.) topas,
tópica sf., (retor.) konsten att finna o. samla
loci communes, af hvilka man hämtar
argument; F galgfågel, »skön juvel»,
tópico a., lokal-; i sak. — sm., lokal-, ut-
värtesmedel.
topináia se abbadia.
topino a., musblack, råttfärgad; rått-. — sm.,
strandsvala.
tópo sm., [liten] råtta, mus; — di Faraone,
iknevmon, faraokatt ; — ragno, näbbmus ;
— campagnuolo, skogsråtta; orecchio di
—, (bot.) nate, våtarv.
topografia sf., topografi, ortbeskrifning,
topográfico a., topografisk,
topógrafo sm., topograf,
topolino sm., råttunge.
tóppa sf., [dörr]lås ; nyckelhål ; lapp [till [-lagning];-] {+lag-
ning];+} (måln.) retusch, -ering; (i pl.)
hyf-velspán.
toppè sm., ‡ tupé, pannhår,
tóppo sm., trädstubbe; block, kubb, kloss;
städkubb, stock,
toppóne sm., lapp, skynke [under barn o.
sjuka i sängen],
toráce sm., (anat.) bröst, -korg.
to råe io a., (anat.) bröst-,
tórba sf., [bränn]torf.
torbidaménte adv., grumligt; oredigt,
Otydligt.
torbidáre se intorbidare.
torbidézza sf., oklarhet, grumlighet; grums,
grummel ; oreda, förvirring, oro.
torbidiocio a., något grumlig; orolig,
tórbido I. a., grumlig, oklar, ej klar;
töcknig, halfmulen; upprörd, förvirrad, orolig;
ond, otålig; veder —, aver la vista
torbida, vara skumögd; pescáre nel —, (fig.)
fiska i grumlgt vatten. — II. sm.,
oklarhet, dunkel ; grums, grummel ; storm, ovä
der; oro, uppror; c’è del —, det är ej
riktigt helt med den saken,
torbièra sf., torfmosse, -myr.
torbidume sm., se torbidezza.
torbóso a., torfhaltig, -artad, torf-,
tórcere va., vrida, sno, dreja, tvinna; kröka,
böja. vända, vrida [på]; (fig.) förvrida,
vränga [bort]; — il naso, rynka på näsan;
— il grifo, — il múso, vrida, draga
munnen på sned, göra sura miner; non — un
pelo ad uno, icke kröka ett hår på ngns
hufvud, ~si, vrida sig, sno sig, bli [sned-]
vriden, vända sig.
torchiáre va., $ pressa [vin, etc.],
torchiétto sm., liten press; (äfv.) liten
fackla, litet vaxljus,
tórchio sm., fackla, bloss; vaxljus; vin-,
ifruktpress ; tidnings-, tryckpress ; essere 1.
stáre sotto i torchi 1. il —, vara under
tryckning.
tórcia sf., fackla, bloss ; vaxljus,
torcicóllo sm., (zool.) gröngöling, göktyta ;
(läk.) sensträckning, styfhet i halsen [till
följd af inflammation i halsmuskler]; (fig.)
F skenhelgon,
torcière sm., lampställning.
torcigliare se abbadia.
torcimánno sm., tolk.
torciménto sm., vridning, tvinnande &c. (se
torcere).
torcitóio sm., ø tvinningsmaskin ; press,
torcitura sf., vridning, snoende &c.
torcolière sm., (boktr.) tryckare,
tórsolo sm., ⚙ [frukt]press ; tryckpress,
tordèlla sf., (zool.) snöskata, björktrast.
tÒrdo sm., (zool.) tal-, sångtrast;
kramsfågel ; (fig.) F tölp, lurk, drummel, våp ; —
marino, rödstjärt; meglio è fringuello in
tasca che ■— in frasca, bättre en fågel i
hand än tio i skogen,
toreadóre sm., toreador,
toréllo sm., ung tjur; ‡ ung oxe, stut;
sandbordsplanka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
