Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - tortelletta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tortellétta, torteli Ina sf., liten tårta, liten
kaka.
tortellfno sm., (kok.) liten kaka, plätt,
tortézza sf., krokighet, buktighet; böjning,
bukt, krok.
torticchiáre vn., slingra sig, kröka sig.
tortiéra sf., tårtpanna, form.
tortiglióne sm., krokig del af ett träd; «
—, krokigt, i krokar,
tortiglióso a.. krokig.
tórto I. pp. (a.), [sned]vriden, snodd &c. (se
torcere); böjd, krokig, krumm, sned, slcef,
buktig ; (fig.) för-, bakvänd ; orättvis,
obillig, vrång; ond, fördärfvad; parola torta,
ondt ord. skymford, okvädinsord. — II.
adv., krokigt, snedt, på sned. — III. sm.,
orätt ; orättvisa ; fel ; skada, förfång; skymf,
förolämpning; avere —, ha orätt; dare il
— ad uno, ge ngn orätt, påstå, att ngn har
[haft] orätt ; avere il — di, (äfv.) göra orätt
i att; il — è di, felet ligger hos; a —,
med orätt, orättvist,
tórtola se tortora.
Tortóna sf., (geogr.) stad i Piemont,
tórtora sf., tórtore fsm., turturdufva,
tortóre sm., rättstjänare, som verkställer
tortyren,
tortorélla sf., [liten] turturdufva.
tórto ro sm., halmviska,
tortuosaménte adv., krokigt, buktigt, snedt,
tortuositá sf., krokighet, buktighet; krökning,
krok, bukt, slingring, sicksack,
tortuóso a., krokig, buktig, slingrande;
smyg-, krok-; krum, som går i sicksack,
tortóra sf., [för]vridning; krokig-, buktighet;
tortyr, pina. pinligt förhör, pin-, sträckbänk;
(fig.) pina, kval, plåga,
torturáre va., pina, låta undergå tortyr;
martera, plåga, pina; förvränga,
torvaménte adv., förgrymmadt, med vreda
blickar.
tórvo a., (om blicken:) ond, vred,
förgrymmad, hotande, hotfull ; con occhio —, med
vreda blickar,
tósa sf., (lomb. dial.) flicka,
tosáre va., klippa ; 0 öfverskära ; skära,
tosatóre sm., fårklippare ; 0 öfverskära re.
tosatúra sf., klippning; klippningstid;
skärull; affall.
Toscána sf., (geogr.) Toskana.
toscanaménte adv., på toskanskt sätt, efter
toskanarøas sed.
toscaneggiáre va., med förkärlek använda
toskanskt uttal 1. talesätt,
toscanésìmo, toscanlsmo sm., toskanism
(toskansk språkegenhet),
toscanizzare se abbadia.
toscáno a. (sm.), toskansk. toskanare ;
l’ordine —, toskanska byggnadsordningen.
tósco a., toskansk; (äfv.) förgiftad. — sm.,
gift.
tóso pp. af tondere.— sm., (lomb. dial.) gosse,
tosóne sm., ull [på får]; skinn [med ullen
på] ; gosse ; l’Ordine del Tosone tf oro,
gyllene skinnets orden.
tósse sf., hosta; — asinina (ferina 1.
canina), kikhosta; — secca, torrhosta,
tossicáre se attossicáre.
tossicchiáre vn., ständigt hosta o. harkla.
tóssico sm., gift.
tossicologia sf., läran 1. afhandling om
gifter.
tossicólogo sm., giftkännare,
tossiménto sm., hosta, hostande,
tossire vn., hosta.
tostaménte adv., skyndsamt, fort, hastigt;
genast, snart,
tostáre va., rosta, bränna,
tostatura sf., röstning &c.
tostino sm., kaffebrännare.
tósto I. pp. (af tostáre), bränd, rostad. —
II. a., skyndsam, hastig, rask, snabb; hård,
hårdkokt ; fräck, oförskämd ; fare faccia
tosta, vara fräck, oförsynt, oförskämd. —
III. adv., fort, hastigt; snart, genast, strax;
— che, — come, så snart som ; più —,
hellre.
totále a. (sm.), hel [o. hållen], total,
fullständig, -komlig; il —, det hela,
alltsammans, hela beloppet, kostnaden,
totalitá sf., helhet, totalitet; la —, (äfv.)
det hela.
totalizzáre va., sammanslå flera summor till
en enda.
totalizzatóre sm., totalisator.
totalménte adv., totalt, helt o. hållet,
alldeles.
tótano sm., (zool.) bläckfisk,
totomáglio sm., (bot.) backtörel, räfmjölk.
továglia sf., [bord]duk; altarduk ; handduk,
tovagliollno sm., servett,
tovagliuóla sf., tovagliuólo fsm., servett ;
handduk.
tózzo sm., stycke, bit. — a., kort fo. tjock,
undersätsig, satt, knubbig; tung, klumpig,
ovig, platt,
tozzótto a., kort fo. tjock, undersätsig.
tra se fra; (* sammans.) mycket, ytterst,
traantlco a., urgammal,
traaváro a., mycket girig,
trabácca sf., barack.
trabailáre vn., vackla, svikta, ragia, tumla;
vara rankig, stå (sitta) ostadigt, runka;
stöta, skaka (om åkdon),
traballio sm., [ständigt] vacklande &c. (se
traballare); stötar, skakning,
trabalzaménto sm., skakning, stötning;
stö-tar.
trabalzáre va., stöta, skaka, kasta hit o.
dit, hafva. — vn., hoppa, rycka till, [åter-]
studsa, stöta,
trabalzo sm., stöt, skakning; [plötsligt]
språng, hopp, studsning ; ryck ; plötslig
öfvergång,
trabánte sm., drabant,
trabéa sf., (rom. antik.) tvärrandad
purpur-toga.
trabiccolo sm., linnevärmare ; sängvärmare;
(fig.) besynnerlig, underlig maskin,
inrättning, tingest,
traboccaménto sm., öfversvämmande,
-sväm-ning ; flöde, utgjutande, utgjutelse;
förstörelse, undergång ; vågskålens nedtyngande,
utslag.
traboccante a., öfverfull; (myntv.) fullviktig.
traboccanteménte adv., brådstörtadt.
traboccáre vn., svämma, flöda, rinna öfver;
stiga 1. flöda öfver sina bräddar; nedstörta,
-falla; (myntv.) vara fullviktig; nedtynga
vågskålen, gifva utslag; (fig.) öfverflöda [i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
