Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - trippaccia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trippáccia sf., P [ister]mage.
trippáio sm., trippaiuóia fsf., en som säljer
trippa.
trippóne sm., F [ister]mage.
tripudiáre vn., hoppa, dansa, jubla, fröjdas;
roa sig.
tripódio sm., fröjd, jubel, glädje; dans,
fest,
trirégno sm., [påfvens] tredubbelkrona,
trirème sm., treroddarskepp.
triságio a., trefaldt helig (om Gud),
trisávola, trisavolo se terganola, terzavolo.
trisezióne sf., tredelning,
trisillábico a., (gram.) trestafvig.
trisillabo a., trestafvig. — sm., trestafvigt
ord.
trfsma, trismo sm., (läk.) munläsa.
Trissino sm., (hist.) ital. skald (1478—1350).
tristáccio sm., odåga, skälm, usling,
odugling, elak person,
tristággine sf., elakhet, ondska,
tristaménte adv., sorgset, ledsamt &c.
tristanzuólo a., svag, eländig, sjuklig, klen,
mager; dum, svagsint. — sm., se
trista-rello.
tristáre se abbadia.
tristaréllo sm., odåga, odugling, slyngel,
gatpojke, ligapojke,
triste se abbadia.
tristézza sf., sorg, bedröfvelse, ledsnad,
smärta; svårmod, melankoli, sorgsenhet;
elakhet, ondska, förvändhet, gudlöshet,
tristizia sf., sorg[senhet], svårmod; elakhet,
ondska.
tristo I. a., sorgsen, ledsen, bedröfvad,
nedslagen, svårmodig, melankolisk ; ledsam,
tråkig; jämmerlig, eländig, förtretlig; elak,
ond, förvänd, ondskefull, gudlös, illvillig,
illasinnad; obehaglig, äcklig, illaluktande;
slipad, listig; — a tel ve dig! alla più
trista, i värsta fall. — II. sm., elak,
ondskefull person, skälm, skurk,
tristóso a., sorgsen, melankolisk.
trisúico a., treklufven ; (zool.) som har tre
klöfvar 1. tår.
tritáme se tritume.
tritaménte adv., i små bitar, smått; (fig.)
noga, noggrant,
tritaménto sm., sönderkrossning &c.
tritapáglia se abbadia.
tritáre va., sönderrifva, -krossa, -mala,
-stö-ta, -hacka ; (fig.) noga pröfva, uppmärksamt
betrakta.
tritatóÌO sm., (agr.) hackelsemaskin.
tritatura sf., sönderhackning &c.;
sönderhackad &c. halm, etc.
tritéllo sm., klimjöl.
tritico sm., hvete.
trito a. o. pp., sönderhackad, -målen &e. (se
tritáre) ; besökt, trampad (om väg) ;
vanlig, alldaglig, platt, banal, trivial; nött.
sliten ; torftigt klädd ; passi triti, små,
korta, trippande steg; è una cosa trita e
ritrita, det är en gammal, känd sak.
tritoláre va., sönderhacka, -smula, -krossa.
— vn., trippa,
tritolo sm., smula; non un —, F icke en smul.
Tritóne sm., (myt.) triton (hafsgud); (zool.)
vattensalamander; tritonmussla; (fig.)
odåga, odugling.
tritónio a., tritonisk. "
trittico sm., altartafla 1. -skåp [i tre [-afdelningar].-] {+afdel-
ningar].+}
trittóngo sm., (gram.) triftong.
tritúme sm., smulor; bitar; grus; småsak,
lappri; petiga detaljer (i målning),
tritúra sf., sönderkrossning &c.; kval,
plåga, ångest, sorg.
triturábile a., som kan söndermalas &c.
trituraménto sm., se triturazione.
trituráre va., [sönder]krossa, -mala, -rifva,
-stöta, -tugga,
triturazióne sf., krossning &c. (se föreg.),
triumvirále a.,(hist.) triumvirs-.
triumviráto sm., (hist.) triumvirat, treman-
navälde.
triúmviro sm., (hist.) triumvir.
triónfo se abbadia.
tri ün vi ro se triumviro.
trivèlla sf., ⚙ stor borr, jord-, nafvarborr.
trivelláre va., ⚓ borra, göra hål i ; pozzo
trivelláto, artesisk brunn,
trivellatóre sm., en som borrar,
trivellatúra, trivellazióne sf., borrning,
trivéllo sm., se trivella.
triviále a., trivial, simpel, vulgär, platt,
hvardaglig, banal, utsliten, omtuggad,
trivialitá sf., trivialitet, trivialt uttryck,
platthet &c.
trivialménte adv., trivialt &c.
trivio sm., korsväg, där tre vägar mötas; (i
medeltidens skolor:) de tre [lägre]
vetenskaperna (grammatik, retorik, dialektik) ;
da —, trivial, platt, låg, grof, simpel ;
parole da —, fult tal.
Tróade sf., (geogr.) Troas (Tröjas område),
trocáico a., (pros.) trokeisk.
trocantére sm., (anat.) ett af lårbenets öfre
utskott,
trochèo sm., (pros.) troké.
tróohilo sm., (zool.) flugfågel, kolibri (Tro-
chilus); (ark.) ploglist.
trochite sf., (zool.) fossil toppsnäcka,
tróclea sf., $ blocktyg.
trocóide sf., (geom.) hjullinje, cyklold.
trocólica sf., läran om kretsrörelsen,
trofèo sm., trofé, segertecken ; seger, triumf,
trogiolatúra sf., hyfvelspán.
trogliáre vn., stamma,
tróglio a., stammande. — sm., stammare,
troglodita, troglodlte sm., (antrop.)
troglo-dyt, grottinvånare ; (zool.) tummeliten
(fågel); (äfv.) chimpans.
trógolo se truogolo.
tróia sf., (zool.) sugga, so; (fig.) dålig
kvinna.
Tróia sf., (geogr.) Troja; (äfv.) stad i Syd-
italien.
trolácoia sf., stor sugga.
troláno a., trojansk; (äfv.) långörig (om häst).
— sm., trojan,
troláta sf., trupp, skara beväpnade; följe.
Tróilo sm., (hist.) Troilus,
trómba sf., trumpet; basun; Q& äfv.)
trumpetáre ; pump ; spruta ; skydragr. häftig-
orkan ; (zool.) snabel; sugrör [på vissa [-insekter];-] {+in-
sekter];+} auktion; en sorts snäckor; la —
d’Eustachio, (anat.) eustachiska röret ; —
chiarina, signalhorn; suonare la —, dar
nella —, blåsa trumpet, trumpeta ; dar nelle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
