Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - turare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
turáre va., tillstoppa, -täppa, -sluta,
-sprun-da, -spärra, -smeta; korka; stänga; stoppa
igen, till ; betäcka, hölja ; — un buco,
stoppa igen ett hål; F betala en skuld; — la
bocca a, nedtysta ; t~si la bocca, nedtystas,
bli stum; e»si le orecchie, hålla för
öronen; (fig.) slå döförat till.
turáta sf., stängsel, afplankning, inhägnad,
tórba sf., hop, svärm, mängd, skara; pöbel,
folkhop.
turbábile a., lätt att rubba, störa &c.
turbaménto sm., rubbning, oordning, oreda,
villervalla ; uppror, resning ; oro, förvirring,
upprördt sinnestillstånd,
turbánte sm., turban, -tyg.
turbánza sf., se turbamento.
turbáre va., grumla, göra grumlig ; uppröra,
störa, oroa, ofreda, rubba, bringa oreda i;
förvirra, förvilla; bringa ur fattning, göra
förlägen; uppvigla. ~si, grumlas, bli
grumlig; förvirras, bli förvirrad; bli
upprörd ; bli ond, uppbragt ; förmörkas, mulna
(om himmeln),
turbataménte adv., oroligt, upprördt,
förvirradt.
tur b áto a. o. pp., grumlig; upprörd;
förvirrad, förlägen ; uppbragt, ond ; mörk, mulen;
— di mente, [sinnes]rubbad, svagsint.
turbatóre sm., en som stör, rubbar &c.
turbazióne sf., se turbamento; vrede,
turbina sf., (mek.) turbin.
turbináto a.,(zool.) vriden i kägelform;
(bot.) som har formen af en upp- o.
nedvänd kägla,
túrbine sm., hvirfvel[vind]; (zool.) spiralfor-
mig snäcka,
turbi nio sm., hvirflande; hvirfvel[vind] ;
virrvarr, förvirring,
turbinóso a., stormig, häftig, vild, upprörd,
turbolenteménte adv., bullersamt &c.
turbolénto a., bullersam, bråkig, orolig, vild,
ostyrig; stormig, upprorisk; spirito —,
orosfågel, bråkmakare.
turbolénza sf., bullersamhet, bullersam o.
orolig karakter; stormighet.
turbul... se turbol...
turcásso sm., [pil]koger.
tur0hé8C0 a., turkisk,
turchése sm., se turchina.
Turohestáno sm., (geogr.) Turkestan.
Turchia sf., (geogr.) Turkiet,
turchina sf., (juvel.) turkos,
turchinétto sm., blåkort, blåkula [till tvätt].
— a., blåaktig.
turchiniccio a., blåaktig.
turchino sm., azur-, himmelsblått, blå färg;
en sort blå marmor. — a., blå; — cupo,
mörkblå,
turcimánno sm., tolk.
tárco a., turkisk. — sm., turk; il Gran
Turco, turkiske sultanen.
Turcománni sm. pl., (hist.) turkomaner,
turkmener.
Turéna sf., (geogr.) Touraine.
Turénna sm., (hist.) Turenne,
ttìrfa sf., [bränn]torf.
Turgávia sf., (geogr.) Thurgau.
turgidézza sf., (fysiol.) uppsvallning ;
svullna
tùrgido a., (fysiol.) uppsvällande; svullen.
Turgóvia sf., (geogr.) Thurgau.
turibiie, turibolo sm., rökelsekar.
turiferário sm., (katol.) rökelsekarbäráre.
Turfngia sf., (geogr.) ThUringen.
turingio a., från ThUringen.
tórma sf., sk vadron; hop, svärm, skara,
skock, flock,
turmallna sf., (miner.) turmalin,
tórno sm., tur, ordning; återvändande
ordningsföljd ; per —, i tur efter hvarandra,
skiftesvis, i tur o. ordning; medico di —,
tjänstförrättande (jourhafvande) läkare.
Tùrno sm., (np.) Turnus.
tùrpe a., skamlig, skändlig, ful,
vederstygglig, oanständig, otäck, smutsig, neslig,
turpeménte adv., skamligt &c.
turpézza se turpitudine.
turpilóquio sm., oanständigt, osedligt tal,
fula ord.
turpitùdine sf., skam[lighet], skändlighet,
nesa; skamlig handling, nedrighet.
turrito a., försedd med torn.
Turs sf., (geogr.) Tours,
tusánti sm., allhelgonadag,
tusculáno a., tuskulansk.
TÙSCUÌO sm. o. sf., (geogr.) Tusculum (nu
Frascati)
tussilággine sf., (bot.) hästhofsört.
tutèla sf., förmynderskap ; (fig.) skydd, hägn,
värn; försvar; beskyddare,
tuteláre I. a., skydds-, beskyddande;
för-myndar-; angelo —, skyddsängel. — II.
va., beskydda, försvara; taga under sitt
förmynderskap,
tóto a., säker, trygg,
tutóra se abbadia.
tutóre sm., förmyndare,
tutrice sf., förmynderska.
tuttafiáta adv., ständigt,
tuttavia adv., alltjämt, ständigt; likväl, dock,
1 alla fall.
tuttavólta adv., ständigt; likväl, dock; —
che, så ofta som.
tótto I. a. (pron.), ali, hel; hvarje, hvar
[o. en] ; tutti, alla ; tutti gli uomini, alla
människor; tutti e due, båda, bägge [två];
tutti e cinque, alla fem ; — il giorno, —
dì. hela dagen, alltjämt, ständigt ; —
quanto. alltihop[a] ; tutti quanti, alla,
allesamman [s], allihop[a]. — II. sm., allt, allting;
helt; il —, det hela, allt, -sammans. —
— III. adv., helt [o. hållet] ; alldeles ;
tutf altro, helt annat ; helt annorlunda ;
tutfuno, helt o. hållet samma [sak],
alldeles lika ; al —, del —, in —, in — e per -,
helt o. hållet, alldeles, i alla stycken; per—,
öfverallt; — a un tratto, plötsligt; con —
che. oaktadt; — che. ehuru; essere
tutfocchi, vara idel ögon; con — ció. con —
questo, prima —, innanzi —, framför allt;
erano tutte vergognose, de voro helt
skamsna.
tuttoché konj., ehuru,
tuttodì adv., ständigt,
tuttóra adv., alltid, ständigt; alltjämt, ännu
oupphörligt,
tózia sf., (kem.) tutla, ugnsbrott, sublimerai
Kink.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
