Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - variabilita ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
variabilitá sf., föränderlighet &c. (se föreg.)
variaménto adv., olika» på olika sätt.
variaménto sm., förändring, ombyte,
omväxling; ostadighet.
Variánte a., föränderlig, skiftande,
ombyt-lig. — sf., förändring; variant, afvikande
(olika) läsart.
Variánza sf., olikhet, förändring,
variáre va., förändra, byta om, omväxla
[med], göra olika, variera [med] ; (mus.)
göra 1. sätta variationer på [ett tema]. —
vn., [för]ändra sig, förändras, byta, kasta,
slå om ; skifta [om], variera, vara olika, ha
olika åsikter, vara skiljaktig; lämna
motsägande uppgifter; missvisa; per —, för
ombytes skull,
variataménte se variamente.
variáto a. o. pp., förändrad &c.; [-[om]växlan-de,-] {+[om]växlan-
de,+} skiftande ; olika ; mångfärgad, brokig,
variazióne sf., förändring, ombyte, -växling;
skillnad ; missvisning ; (mus.) variation,
varice, várice sf., (iak.) ådersvulst,
varicèlla sf., (läk.) vattenkoppor,
varicocéle sm., (läk.) ådersvulst i scrotum.
varicóso a., (läk.) angripen af, beträffande
ådersvulst,
variegato a., spräcklig, fläckig, brokig,
varietá sf., omväxling; mångfald; olikhet;
växelform, afart, varietet; varieté; teatro
di —, varieté[teater].
Vário I. a., olika; [om]växlande, skiftande;
åtskillig, flerfaldig ; föränderlig, ombytlig,
ostadig; spräcklig, fläckig, brokig; varii,
åtskilliga, flera, somliga. — II. sm.,
olikhet, omväxling,
variolato a., koppsmittad.
variopinto a., brokig, färgrik, prunkande i
olika färger.
Värö sm., ⚓ aflöpning, sjösättning, gående
af stapeln.
Váro sm., (hist.) Varus.
Varróne sm., (hist.) Varro.
Varsávia, Varsóvia sf., (geogr.) Warschau,
varsoviáno a., från Warschau.
Vása (Gustavo) sm., (hist.) Gustaf Vasa.
vasáio sm., krukmakare, -handlare.
Vasåri (Giorgio) sm., florentinsk konstnär
(1519—1574).
Vásca sf., bassäng, vattenbehållare [till en
fontän]; badkar.
Vascéllo sm., skepp, fartyg; — [da guerra],
örlogsfartyg; — di linea, linjeskepp; — di
commercio, — mercantile, kofferdiskepp,
handelsfartyg; capitano di —, kapten vid
flottan.
vascolare a., (anat.) kärl-.
Váscolo sm., litet kärl, liten behållare.
vascolóso a., (anat.) kärl*.
vasculáre a., karl-.
vaselina sf., (kem.) vaselin.
vaselláio sm., krukmakare.
vasellame, vasellaménto sm., bordskärl,
servis, husgeråd,
vaséllo sm., kärl; se äfv. vascello.
Váso sm., kärl ; vas ; (anat. o. bot.) kärl. rör;
— [da notte], potta; — [da fiori],
blomkruka; — [dell’acqua santa],
vigvattenskärl, -skål ; vasi sanguigni, blodkärl,
vassallággio sm., vasallskap. länsplikt.
Vassállo sm., vasall, länspliktig ; tjänare.
vassóio sm., [murbruks]tråg ; [kaffe-, etc.]
bricka; [sädes]vanna.
vastaménte adv., vidsträckt &c.
vastáre se abbadia.
vastézza, vastitá sf., vidd, omfång,
utsträckning, (fig.) mångsidighet.
Våsto a., vidsträckt, vid, vidt omfattande,
ofantlig[t stor], mångsidig. — sm., ocean,
haf.
Váte sm., sångare, diktáre; siáre, profet;
non prezzasi il — nel proprio paese, ingen
är profet i sitt eget land.
Vaticáno (il) sm., Vatikanen.
Vaticinante se abbadia.
Vaticináre va., profetera, förutsäga, spá.
Vaccinatóre sm., siáre, spáman, profet,
vaticinazióne sf., vaticinio fsm.,
förutsägelse, spádom, profetia,
vättel’a pescai se 2. pesca.
Váudo sm., (geogr.) Vaud.
ve I. pers. pron., [åt] eder; — lo diró, jag
skall säga er det. — II. adv., där, dit;
bisogna portarvelo, man måste bära det
dit.
ve’ (sammandragn. af vedi) interj., sel titta!
se så! nej se! nej men! åh!
Vècchia sf., gumma, käring,
vecchiáia sf., ålderdom ; hög ålder,
åldrig-het.
vecchierélla sf., liten snäll gumma; fattig
gumma.
Vecchieréllo sm., liten snäll gubbe; fattig
gubbe.
vecchiétto a., litet (något) gammal,
vecchiézza se vecchiáia.
vecchino sm., liten gubbe,
vècchio I. a., gammal, bedagad, ålderstigen;
antik, fornåldrig; F stor; più —, äldre; il
Vecchio Testamento, Gamla testamentet.
— II. sm., gubbe, gammal man, åldring,
gråhårsman ; i vecchi, de gamla, gammalt
folk; — marino, sjökalf.
Vecchióne sm., ärevördig gubbe,
vecchiótto a., något (litet) gammal. — sm.
rask, kraftig gubbe,
vecchiume sm., gammalt skräp ; gamla
möbler, saker, trasor &c.
Véccia sf., (bot.) vicker ; incartocciar le vecce
per pepe, F spela ett spratt, lura ngn.
veccióni sm. pl., drufhagel.
Veccióso a., vicker-; in tempo di carestia
pan —, i brist på bröd får man äta limpa.
Véce sf., ställe, plats, syssla, [-tjänst[förrätt-ning];-] {+tjänst[förrätt-
ning];+} ställföreträdare; omväxling, skifte;
fare le veci di, intaga [ngns] ställe,
tjänstgöra i stället för, vara (träda) i [ngns]
ställe, ersätta; spela rollen a.: in — [di], i
stället [för]; in — mia, in mia —, i mitt
ställe; in quella —, i dess ställe; con —
assidua, under ständiga växlingar; växel-,
turvis,
véce ... se vice...
vecórde a., (antik.) feghjärtad, usel, nedrig.
Véda sm., Veda[bok], hinduernas heliga
bok.
vedénte stn., syn, -förmåga,
vedére I. va. (vn.), se [på], skåda ; titta [på],
betrakta, bese, iakttaga ; inse, märka, lägga
märke till, undersöka; försöka; ha utsikt,
vetta (su åt); far —, visa; bevisa; farsi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
