Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - volandola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
volándola sf., se friscello.
voláno sm., volang, fjäderboll,
volánte a., flygande, flyg-; lätt, fladdrande ;
flyktig, ostadig; vankelmodig. — sm.,
fjäderboll, volang,
voláre I. vn., flyga; ila, skynda; (fig.) hoja
sig, ha lyftning ; — in aria, springa i
luften. — II. flykt; snabbt lopp.
voláta sf., flykt; (mus.) rulad, löpning; di
—. i flykten; i flygande fläng; tiráre a—,
skjuta på längsta distans.
Volática sf., (läk.) ref-orm.
volátile a., flygande, flyg-; (kem.) flyktig;
i volatili, flygfän, flygande djur.
Volatilitá sf., (kern.) flyktighet.
VOlatilizzáre va., (kem.) förflyktiga, ~si,
förflyktigas,
volatilizzazióne sf., (kem.) förflyktigande.
Volénte a., som vill, villig; — o nolente,
med eller mot sin (min, din, etc.) vilja,
volenteróso se abbadia.
volentièri se volontieri’, mal —, ogärna,
volére I. va. (vn.), vilja [hafva, få, vinna],
önska, åstunda ; ämna, ha för afsikt; fordra,
befalla; anse, påstå; undervisa, lära;
fordra, behöfva, böra; — dire, vilja säga;
mena; betyda; — uno, fråga efter ngn;
—ci, vara nödvändigt; ci vuole coraggio,
det fordras mod, man måste vara modig;
ci vogliono danari, det fordras penningar,
man behöfver penningar; — bene a, vilja
väl, tycka om; — male a, vilja ondt,
tycka illa om ; vuol piovere, det blir regn ;
Dio voglia, voglia Iddio, gifve Gud, Gud
gifve; volesse Iddio che così fosse, gifve
Gud, att det vore så ; Dìo non voglia, Gud
förbjude; non vuol dire, det gör
ingenting, det är detsamma; —la con uno,
vilja börja strid med ngn ; chi più ha, più
vuole, mer vill mer ha. — II. sm., vilja,
önskan; buon —, god vilja, villighet,
välvilja; di buon —, med god vilja, villig,
tjänstaktig.
Volfánøo, Volfgángo sm., (np.) Volfgang.
VÓlga sm., (geogr.) Volga,
volgáre a., tillhörande 1. utmärkande [det
lägre] folket, den stora hopen ; allmänt
utbredd, vanlig, vedertagen; simpel, vulgär,
pöbelaktig; folk*. — sm., folkspråk,
vulgärspråk, talspråk ; det lägre folket, hopen,
massan; parlare in buon —, F säga sin
mening rent ut, tala ’svenska’ med ngn.
Volgaritá sf., simpelhet, plumphet, råhet,
volgarizzaménto sm., öfversättning till
vulgärspråket, vulgarisering.
VOlgarizzáre va., göra allmän bland folket,
vulgarisera, öfversatta till vulgärspråket,
volgarizzatóre sm., öfversättáre,
vulgarisa-tör.
volgarizzazióne sf., se volgarizzamento.
volgarménte adv., allmänt &c.; simpelt,
vulgärt; på vulgärspråk.
Volgénte a., innevarande, löpande.
Vólgere I. va., vända, vrida; vända 1. vrida
på, om[kring], rundt ; svanga [om] ; veckla,
slå, boija in ; omgifva ; hafva i omkrets;
rikta, styra; hvälfVa [planer, etc.]; afråda;
förmå, öfvertala; förändra; — le spalle (il
tergo), vända ryggen till ; fly ; — tra sè,
öfverväga, betänka ; — il passo verso, gå
mot, ställa sina steg mot ; — la parola a,
tilltala; — il freno, styra; — la faccia ad
uno, (äfv.) öfvergifva ngn. —« II. vn., förgå,
förflyta (om tid) ; vända om ; — al rosso, al
grigio, stöta, gå i rödt. i grått ; — su,
handla om, röra sig om ; — a male, börja
att gå illa. ~si, vända &c. sig [om] ;
förändra sig, förändras; surna (om vin); —
in fuga, begifva sig på flykten ; mi si voigt
10 stomaco, jag blir illamående ; — ad uno.
essere volto ad uno, känna sympati för
någon. — III. sm., [tid]rymd, förlopp ; in
breve — danni, på få år; da lungo —
d’anni, sedan många år.
volgiarrósti sm., stekvändare; (fig.) odåga.
volgiménto sm., vändning; förändring,
vólgo sm., [det lägre] folket, hopen, massan;
pöbel; tross,
volicchiáre vn., flaxa, fladdra.
Volinia sf., (geogr.) Volhynien.
volitivo a., vilje-.
volizióne sf., viljande, viljeyttring, -akt.
Vólo sm., flykt; levarsi a —, flyga upp ; svinga
sig upp ; prendere il —, flyga bort, upp ;
fly, rymma fältet ; taga en högre flykt ; dare
11 —, låta flyga ; lämna fritt lopp ;
offentliggöra ; al —, i flykten ; i [flygande] fläng;
cogliere al —, gripa i flykten ; uppsnappa;
indovinare al —, (fig.) uppsnappa, förstå
halfkväden visa; di —, i ett ögonblick,
genast.
Volontá sf., vilja, viljeförmåga, -yttring, -akt;
önskning; befallning; ultima —, ultime
—, sista (yttersta) vilja, testamente; di
[spontanea] —, frivilligt ; gärna ; a —,
efter behag, godtycke; buona —, god vilja,
villighet, välvilja; far la — di uno, göra
ngn till viljes,
volontariaménte adv., frivilligt, själfmant.
volontariáto sm., ⚓ volontärskap, -system,
•examen ; fare il —, & tjäna [ett år] som
volontär.
volontário a., frivillig, själfmant, -villig, o-
tvungen. — sm., X volontär, frivillig.
V0l0ntar08aménte adv., gärna, villigt, med
ifver.
volontaróso, volonteróso a., ifrig,
beredvillig. angelägen; fiken, lysten.
volontiéri adv., gärna; più —, hellre,
volpacchióne sm., slug räf, listig människa,
volpacchiótto sm., rafunge.
volpáccia sf., gammal lurifax.
volpáia sf., räfkula.
VOlpáto a., räf-; grano —, sotig säd.
Vólpe sf., räf (äfv. fig.); (agr.) sot (i säd);
(läk.) hårets affallande,
volpeggiáre vn., vara slug, listig som en räf,
använda list; con la volpe convicn —, man
måste tjuta med ulfvarna,
volpétta, volpicélla sf., volpiclno fsm.,
rafunge.
volpigno, volpino a., räf-; (fig.) listig, slug,
förslagen.
volpóne sm., räfunge ; (fig.) gammal räf,
lurifax.
Vólsci s*n. f>l.. (hist.) volsker,
vólta sf., vändning, hvarf, omhvälfning,- tur;
kretslopp; (ridk.) voit; (ark.) hvalf;
riktning ; tärningskast ; gång ; — di chiave.
omvridning af nyckel i ett lås ; la — del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
