Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisningar för begagnandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anvisningar för begagnandet
Vid urvalet av italienska sammansättningar har i första hand tagits med
vanliga och viktigare och ofta från översättningssynpunkt mindre självklara
sådana.
Perfektparticip med självständig eller speciell (adjektivisk och substantivisk)
betydelse har i viss utsträckning upptagits som egna uppslagsord på sin
alfabetiska plats, t. ex. rimesso . . [perf. ptc. av rimettere] I a 1 åter | ställd, -hämtad ..
limi inlagt arbete, intarsia, mosaik . . Då så icke är fallet, bör man söka under
verbets grundform (infinitiv).
Ett antal vanliga geografiska egennamn har medtagits, framför allt sådana
där det italienska ordet och det motsvarande svenska inte överensstämmer till
formen, t. ex. Svezia . . Sverige. Bestämda artikeln utsätts vid de italienska
namn som ensamma (utan bestämning) har artikel : Tevere . . m, il ~ Tibern.
Stavningen av de svenska namnen följer principiellt den i Nordisk skolatlas
använda.
De italienska uppslagsorden har uppförts i strängt alfabetisk ordning.
Vad som står inom [ ] räknas med vid inplaceringen i alfabetsföljden
(pasticciere följer sålunda efter pasticciare).
Förkortningar (t. ex. EN IT) återfinns på sin alfabetiska plats. Då två intill
varandra stående uppslagsord är likbetydande, har de i regel sammanförts och
fått gemensam översättning: creatore . . m creatrice / skapare. Variantformer
anges dock ibland inom parentes: grullaggine f (grulleria) dumhet.
Flerords-uppslag inplaceras i strikt alfabetsföljd, sålunda: se no efter senno
Särskilt i längre artiklar har normalt alfabetisk ordning tillämpats även i de
italienska exemplen (och konstruktionerna), som har grupperats i anslutning till
lämpliga ord (jfr t. ex. artikeln mano).
Stavning. I ett flertal fall ges med likhetstecken hänvisning från ett
uppslagsord till ett annat med samma betydelse men med vanligare stavning:
giuoco . . = gioco. (Beträffande hänvisningar vid verb, se nedan.) Kortformer
som t. ex. far (för fare), nessun (för nessuno) söks under huvudordet.
Uppslagsord, som förts ihop i samma stycke, är etymologiskt samhöriga.
Vid de italienska substantiven (som uppslagsord) anges böjningen genom
genusbeteckningar (m = maskulinum, / = femininum, mf både maskulinum
och femininum) och i behövliga fall pluraländelse (se nedan). Substantiv på -o
och -ò (i regel maskulina) och på -a (i regel feminina) får oftast ingen
genusbeteckning: ragazzo pojke; ragazza . . flicka. Däremot: mano /; poema . .
m; autista mf chaufför. Genusbeteckning får vidare alltid substantiv som i
singular slutar på -e och -i samt oböjliga uppslagsord: portale m; brindisi . . m;
crisi.. /; 2 mitra [oböjl.] m. Pluralformer anges, då de är oregelbundna: uomo ..
[pl. uomini] eller då stavningen eller uttalet förändras, sålunda vid alla
substantiv, som i singular slutar på -co och -go: ban|co [pl. -chi] = banchi; lar|go
[pl. -ghi] — larghi; ami|co [pl. -ci] — amici. Däremot anges ej t. ex., att
maskulina substantiv på -a får regelbunden pluralis på -i.
Uppslagsord på -töre och -trice tas i de flesta fall med enbart som substantiv
med genusbeteckning m respektive / trots att de oftast också har adjektivisk
VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
