- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
xvi

(1973) [MARC] - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uttal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uttal

Obetonade vokalljud är korta. Betonade vokalljud är korta i ordslut (t. ex.
tre), oftast långa före /-ljud (t. ex. sei, paio), i övrigt korta eller långa efter
ungefär samma principer som i svenskan: kort ä-ljud i carro, långt i caro.

Dubbla konsonantljud, som i italienska mamma, är mer tydligt dubbla än i
svenskan, t. ex. i svenska ordet ’mamma’. Detta är fallet även efter obetonat
vokalljud, som i ballare, settembre, accento; svenskan har i denna ställning intet
motsvarande.

Betoning. I många ord, där betoningen ligger på sista stavelsen, anges detta
i stavningen med accenttecken, t. ex. perché, cosi, paltò. I flerstaviga ord utan
sådant accenttecken faller betoningen oftast på den stavelse som uppfattas
som den näst sista, vilket inte anges i ordboken: padre, mio, informare.

I flerstaviga ord, där tvivel kan råda om vilken stavelse som är den näst
sista, eller där betoningen faller på annan stavelse, anges detta på ettdera av
följande sätt:

1. Med pankt under den betonade vokalen i det halvfeta uppslagsordet, när
annan uttalsangivelse (jfr nedan) inte behöver ges: patria, bugia, fauna,
paura, cjnque, incredibile. Likaså under kursiva verbformer i 1 pers. sg.
pres. ind. efter uppslagsord: abitare [abito].

2. Med halvt lodstreck (’) före den betonade stavelsen inom uttalshakar efter
uppslagsordet, när även annan uttalsuppgift krävs: idoneo [-’do-].

Svenskar varnas för den svenska »grava accenten), som i tala, okänd i
italienskan. Den svenska »akuta accenten», som i talet, är mer lik italienskans.

Med hänsyn till italienskans regelbundna uttal har fullständig uttalsbeteckning
för varje uppslagsord i ordboken inte ansetts nödvändig. Dock uttalsbetecknas
alltid:

1. betonat e och o beträffande slutet respektive öppet uttal. (Vokalernas
kvalitet anges dock inte, när accenttecken i stavningen visar denna. Akut accent
betecknar slutet uttal: perché, grav accent betecknar öppet: caffè, però.) Där
ingen annan uttalsbeteckning behövs, redovisas i regel enbart den betonade
vokalens kvalitet: lentamente [-e-], varvid avses näst sista stavelsens betonade
e; guerra [-c-], som utläses [gwerraj; doloroso [-ro-]; cuoco [-o-], vilket
utläses [kwoko]. I de fall då även annan uttalsuppgift, t. ex. betoning, behöver
utsättas, ges mer detaljerad uttalsbeteckning : guercio [’gw er-]; farmaceutica
[-’tfeu-]; rondine [’ron-]; cuocere [’kwo-J,

2. tonande s och z: scusa [-z-]; basilica [-’zi-]; zaffiro [dz-]; zeffiro [’dzs-].

I ord med förstavelse sådana som preistorico, preordinare, riorganizzare,
suindicato föreligger inte diftong; varje stavelse där uttalas för sig (ej markerat
vid dylika uppslagsord): preistorico uttalas sålunda [pre-is-] och riorganizzare
[ri-or-].

Dubbelt konsonantljud anges undantagsvis i samband med annan
uttalsuppgift: radiotrasmissione [-trazmissio-]; pusillanime [-zil’la-]; även i fall som
bizantino [-ddz-]; prognosi [’projijiozi].

XVI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1973/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free