- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
509

(1973) [MARC] - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stoltezza ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stoltezza

strabiliare

stoltezza [-e-] dumhet, dårskap; fånighet,
dumdristighet stolto [-o-] a dåraktig,
fånig, duin[dristigj
stomacare [sfo/?iaco] I tr ge kväljningar;
väcka leda (vämj else, avsmak) lios 11
rfl känna äckel (leda, avsmak), ha
kväljningar stomachevole [-’ke-] a osmaklig,
äcklig, motbjudande stomachico [pl.
-ci] a 1 mag- 2 välgörande för magen
stoma|co [’sto-] [pl. -chi el. -ci] 1 måge;
magsäck; bocca dello ~ magnum; dare
di ~ kräkas, kasta upp ; male {dolore)
di ~ ont i magen, magplågor; patire di
~ ha dålig måge (matsmältning); avere
sullo ~ [bildh] inte kunna fördra, avsky,
hata 2 [bildh] ’måge’, käckhet, djärvhet;
avere lo ~ di ha måge [till] att
stomatico [pl. -ci] I a mag-; magstärkande 11 m
magstärkande medel stomatite f [läk.]
stomatit, inflammation i munslemhinnan
stonacare [stonaco] tr ta bort rappning
från

stonare I tr [mus.] sjunga (spela) [ngt]
falskt 11 itr vara disharmonisk; inte passa
(gå) ihop stonato a 1 falsk, ostämd,
missljudande 2 störande, missprydande
stonatura 1 falsk ton; missljud 2 störande
intermezzo; disharmoni
stop [-o-] m 1 stopp[tecken] 2 [i telegram

mo t sv.] punkt
stoppa [-o-] 1 drev, blånor; trassel; avere
capelli di ~ vara linhårig 2 avere le gambe
di ~ vara darrig i benen (svag i knäna) ;
testa di ~ dumhuvud, korkad person;
uomo di krake, kräk, stackare

1 stoppare tr täta, stoppa (täppa) till

2 stoppare tr [sport.] stoppa (hejda)
[boll]

stoppia [’sto-] [åker]stubb; stubbåker
stoppino lunta; stubintråd; [lamp-, [-ljus]-veke-] {+ljus]-
veke+}

storcere [’stor-] [böjn. som torcere’] oreg
I tr vrida [ur led], sno, tvinna; ~
la bocca [föraktfullt] rynka på näsan 11
rfl vrida sig; vricka sig storcicollo [-o-]
= torcicollo storcimento [-e-]
snedvridning, vrickning, [för]sträckning
stordimento [-e-] bedövning; häpenhet,
förvirring stordire [-isco] tr bedöva;
förvirrad, göra häpen (omtumlad) ; cose
da ~ häpnadsväckande saker
storditaggine f obetänksamhet, tanklöshet;
överilning stordito a 1 bedövad; häpen,
yr [i huvudet] 2 obetänksam, tanklös
storia [’sto-] 1 historia; ~ civile [ämnet]
historia; ~ naturale natur]historia,
-kunskap 2 berättelse, historia; saga; prat,
påhitt; sono tutte storie det där är

bara prat ; non fate storie! hit la [nu] inte
på några konster! storicità historicitet,
historisk verklighet (karak tär) stori |co
[’sto-] [pl. -ci] I a historisk; faktisk,
verklig 11 m historiker, historieskrivare
storiella [-C-] kort berättelse (historia),
anekdot; prat, osanning, påhitt storiografia
historieskrivning storiografi|co [pl. -ci]
a historieskrivnings- storiografo [-ri’o ]
historieskrivare
storione [-o-] m [zool.] stör
storm I ire [-isco] 1 itr susa, prassla 11 m
prassel

stormo [-o-] 1 [folk]skock, flock, svärm
2 flygplansgrupp 3 sonare a — ringa i
stormklocka
stornare tr 1 av|vända, -värja; ~ uno
scandalo förhindra en skandal 2 av|råda,
-styrka, -hålla 3 ~ una somma använda
en summa till annat ändamål än
beräknat

stornellare itr sjunga visor [på dialekt]
stornellatore [-o-] m [folk]vis[e]sångare
stornello [-8-] [folklig] visa

1 storno [-o-] [zool.] stare

2 storno [-o-] a, cavallo ~ grå skimmel

3 storno [-o-] överföring [av pengar till
annat konto]; avskrivning [av summa]

storpiare [storpio] tr stympa, vanställa,
göra lytt (ofärdig); rådbråka; ^ le parole
uttala orden fel storpiato a stympad,
vanställd, lytt, ofärdig; rådbråkad,
fördärvad storpiatura stympning;
fördärvande, förvrängning storpio [’stor-] I a
ofärdig, lvtt II m 1 = storpiatura 2
krympling

storta [-o-] 1 snedvridning; [för]sträckning,
stukning, vrickning; prendere una ~
vricka sig 2 retort, kolv stortamente
[-e-] adv 1 krokigt, snett [och vint]
2 [bildh] snedvridet, bakvänt, galet, på
tok storto [-o-] [perf. ptc. av storcere]
a t krokig, [för]vriden, vind, sned, krum;
bakvänd 2 falsk, oriktig, felaktig;
opinione storta bakvänd (snedvriden)
uppfattning stortura 1 krokighet, vindhet,
bakvändhet 2 felaktighet; orimlighet;
befängd (bisarr, orimlig) tanke (idé)
stoviglie fpl lergods; kökskärl, [köks]-

porslin; lavare le ~ diska
stozzare tr driva [metallarbeten] stozzo

[-o-] drivmejsel
strabico [pl. -ci] a vind-, skel|ögd
strabiliante a förvånansvärd,
häpnadsväckande; överväldigande strabiliare
[strabijio] itr rfl häpna, baxna, bli
förbluffad; cose da häpnadsväckande
saker

509

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1973/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free