Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johan är en regent, med hvars tillhjälp Fitzurse och de Bracy hoppas kunna vinna makt och rikedom, och därför bistår du honom med din politik och jag med mina friknektars lansar.»
»För visso en hjälpare man kan lita på», sade Fitzurse otåligt, »som inlåter sig på narrstreck i det ögonblick, då hans hjälp behöfs som allra mest. Hvad i all världen är din mening med den där förklädnaden i ett så viktigt ögonblick?»
»Att skaffa mig en hustru», svarade de Bracy kallt, »på
Benjamins stams vis.»
»Benjamins stam!» sade Fitzurse. »Jag förstår dig inte.»
»Jag säger dig», sade de Bracy, »att jag ämnar skaffa mig en
hustru på Benjamins stams vis, det vill säga, att jag i denna dräkt ämnar anfalla den hjord af anglosaxiska oxar, som i afton ha lämnat borgen, och bortföra den sköna Rowena.»
»Är du galen, de Bracy!» sade Fitzurse. »Besinna, att om än
de där männen äro anglosaxare, äro de dock rika och mäktiga och hållas i så mycket större ära af sina landsmän, emedan rikedom och ära endast fallit på få anglosaxares lott.»
»Och inte borde falla på någons lott», sade de Bracy.
»Eröfringsverket skulle fullbordas.»
»Det är åtminstone intet gynnsamt ögonblick därför», sade
Fitzurse. »Det nära förestående afgörandet gör mängdens gunst oumbärlig, och prins Johan kan ej undandraga sig att låta rättvisan ha sin gång mot hvar och en, som kränker dess favoriter.»
»Låt honom göra det, om han vågar», sade de Bracy, »han
skall snart se, hvad det är för skillnad mellan den hjälp, han kan ha af en sådan munter skara lansar som min, och den en förskrämd hop af anglosaxiska bondlurkar kan lämna honom. Men för öfrigt tror jag inte, att man genast skall upptäcka, hvem jag är. Ser jag inte i denna dräkt ut som så käck en skogvaktare, som någonsin har blåst i horn? Det öfvade våldet kommer att skyllas på de fredlösa i Yorkshires skogar. Jag har säkra spejare ute, för att de skola hålla ögonen på, hvad anglosaxarne företaga sig. I natt sofva de i S:t Wittols eller Witholds kloster, eller hvad det nu är de kalla den där bondlymmeln till anglosaxiskt helgon i Burton-on-Trent. Följanda dags resa för dem in på vårt område, och då slå vi ned på dem som falkar. Strax därefter skall jag visa mig i min egen skepnad, spela den höfviske riddaren, befria den olyckliga och sörjande sköna ur de råa banditernas händer, föra henne till Front-de-Boeufs borg eller till Normandiet, i fall det skulle vara nödvändigt, och ej utlämna henne till hennes fränder, förr än hon är Maurice de Bracys brud»
»Det är en makalöst listig plan», sade Fitzurse, »och jag inbillar mig, att du inte har varit ensam om att utkläcka den. Säg mig uppriktigt, de Bracy, hvem har hjälpt dig att hitta på den? Och hvem skall hjälpa dig med dess utförande? Ty ditt eget folk håller visst till uppe i York, så vidt jag vet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
