Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugunionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ha!» sade baronen efter en lång paus. »Efter du vet det,
så är du för visso det ondas upphof och så allvetande, som
munkarne säga att du är! Den hemligheten trodde jag vara gömd i mitt eget bröst och hos en till — fresterskan, deltagerskan i mitt brott. Gå, lämna mig, djäfvul, och uppsök den anglosaxiska häxan Ulrica, som ensam kan ha berättat för dig hvad blott hon och jag voro vittnen till. Gå, säger jag, till henne, som tvättade såren och sträckte ut liket och gaf den dräpte mannen ett utseende, som om
han dött af ålder och efter naturens ordning. Gå till henne, hon var min förlederska, den, som skamligt eggade mig till detta dåd och ännu skamligare lönade mig därför — låt henne liksom jag pröfva på de kval, som äro en försmak af helvetets pina.»
»Hon känner dem redan», sade Ulrica, i det hon trädde fram
till Front-de-Boeufs läger, »hon har länge druckit af den kalken, och dess bitterhet försötmas nu däraf, att hon ser äfven dig smaka den. Skär inte tänderna, Front-de-Boeuf, rulla inte med ögonen, knyt inte din hand och skaka den inte så hotande mot mig! Din hand, som förr liksom din berömde stamfars med ett slag kunde ha krossat en vild tjurs panna, är nu lika matt och kraftlös som min.»
»Nedriga, mordlystna häxa!» svarade Front-de-Boeuf.
»Afskyvärda nattuggla! Är det du, som har kommit för att skryta öfver de ruiner du själf hjälpt till att störta till marken?»
»Ja, Reginald Front-de-Boeuf, det är Ulrica! Det är den
mördade Torquil Wolfgangers dotter! Det är hans dödade söners syster! Det är hon, som af dig och din fars hus kräfver fader och fränder, namn och ära — allt hvad hon har förlorat genom namnet Front-de-Boeuf! Tänk på den orätt jag lidit, Front-de-Boeuf, och säg, om jag inte talar sanning. Du har varit min onda ängel, och jag skall bli din — jag skall förfölja dig, ända tills förintelsens ögonblick inträder!»
»Afskyvärda furie!» utbrast Front-de-Boeuf. »Det ögonblicket
skall du aldrig få bevittna. Hallo, Giles, Clement och Eustace! Grip denna fördömda häxa och kasta henne på hufvudet ner från murtinnarna! Hon har förrådt oss till anglosaxarne! Hallo, Saint-Maur! Clement! Ni falska nidingar, hvar hålla ni er gömda?»
»Kalla på dem om igen, tappre baron», sade den gamla kvinnan
med ett ondskefullt hånleende, »sammankalla dina vasaller omkring dig; hota dem, som dröja med att komma, med piskan och fängelset. Men du skall veta, mäktige herre», fortfor hon och ändrade plötsligt sin ton, »att du får hvarken svar eller hjälp eller lydnad af dem. Hör på dessa fruktansvärda ljud» — det förnyade angreppets och försvarets stridstumult ljöd med förfärande dån från borgens murar — »för detta krigsrop störtar ditt hus samman. Front-de-Boeufs blodkittade maktbyggnad vacklar i sina grundvalar och det för de fiender han föraktade mest! Anglosaxaren, Reginald — anglosaxaren angriper dina murar! Hvarför ligger du här som en gammal utarbetad träl, medan anglosaxaren stormar din fasta borg?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
