- Project Runeberg -  Ivanhoe /
254

(1902) [MARC] Author: Walter Scott Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettiofjärde kapitlet - Trettiofemte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Jo, nådig herre», svarade juden med mera säkerhet, »och
riddare och bönder, svenner och länsmän ha orsak att välsigna den goda gåfva himlen har skänkt henne.»

»Din dotter utför förmodligen sina kurer genom ord och
besvärjelser och amuletter och andra kabbalistiska mysterier?»

»Nej, ärevördige och tappre riddare, förnämligast genom en
balsam af underbar kraft.»

»Hvarifrån har hon fått denna hemlighet?» sade Beaumanoir.

»Den öfverlämnades till henne», svarade Isaac tveksamt, »af
Mirjam, en vis gammal kvinna af vår stam.»

»Ha, falske jude!» sade stormästaren. »Är det inte denna häxa Mirjam, hvars trollkonsters vederstygglighet är beryktad i alla kristna länder?» Han korsade sig. »Hennes kropp blef bränd på bålet och hennes aska spridd för alla vindar, och så går det med mig och min orden, om jag inte gör likaså med hennes lärjunge, ja, ännu mera! Jag skall lära henne att öfva trolldom mot det heliga Templets stridsmän! Sparka ut denne jude genom porten — skjut ned honom, om han gör motstånd eller vänder om. Med hans dotter skola vi handla som den kristna lagen och vårt eget höga ämbete ålägger oss »

Den stackars Isaac knuffades alltså bort och drefs ut från
præceptoriet; alla hans böner, ja äfven hans anbud, lämnades utan afseende. Han kunde ej göra något bättre än återvända till rabbinens hus och med hans tillhjälp söka få veta, hvad man tog sig till med hans dotter. Hittills hade han varit orolig för hennes ära, nu måste han bäfva för hennes lif. Stormästaren lät emellertid kalla till sig
præceptorn på Tempelstowe.

Trettiofemte kapitlet.



Albert Malvoisin, föreståndare eller på ordens språk præceptor för anstalten Tempelstowe, var bror till den Philip Malvoisin, som redan i förbgiående omtalats i denna berättelse, och stod liksom denne baron i nära förhållande till Brian de Bois-Guilbert.

Det var dock den skillnaden mellan honom och den dumdristige Bois-Guilbert, att han förstod att breda hyckleriets slöja öfver sina laster och sin äregirighet och till det yttre påtaga sig ett sken af fanatism, som han i själ och hjärta föraktade. Om ej stormästarens ankomst varit så oväntadt plötslig, skulle han ej på Tempelstowe ha sett något, som kunde ha tydt på en förslappning i
ordenstukten. Och till och med nu, då Albert Malvoisin blifvit öfverraskad och till en viss grad ertappad, hörde han med djup vördnad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:05:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivanhoe/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free