Ivanhoe / 267 (1902) Author: Walter Scott Translator: Ernst Lundquist Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettiosjunde kapitlet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I ären kristna, tron I också detta — den är, sägen I, återkallad; men det ha ej mina lärare lärt mig.»

»Låt vår kaplan träda fram», sade Beaumanoir, »och säga denna halsstarriga van trogna ...»

»Förlåt, att jag af bryter er», sade Rebecka ödmjukt, »jag är flicka och ovan att kämpa med ord för min religion, men jag kan dö för den, i fall det är Guds vilja. Jag ber er svara på min begäran om en stridsman.»

»Gif mig hennes handske», sade Beaumanoir. »Detta är för
visso», fortfor han, då han såg på den fina väfven och de smala fingrarna, »en ringa och skröplig pant för en så lifsviktig sak. Ser du, Rebecka, att liksom denna din tunna och lätta handske är emot en af våra tunga stålhandskar, så är din sak emot Templets, ty det är vår orden du har utmanat.»



»Kasta min oskuld i vågskålen», svarade Rebecka, »och
silkeshandsken skall väga upp järnhandsken.»

»Du vidhåller alltså din vägran att bekänna ditt brott och den djärfva utmaning du utslungat?»

»Jag vidhåller dem, ädle herre», svarade Rebecka.

»Må så vara då i Guds namn», sade stormästaren, »och må
Gud visa, hvem som har rätt.»

»Amen», svarade præceptorerna omkring honom, och
ordet upprepades som ett eko af hela församlingen.

»Mina bröder», sade Beaumanoir, »I veten, att vi kunde ha
vägrat denna kvinna den ynnesten, att få sin sak afgjord genom tvekamp — men är hon en judinna och vantrogen, så är hon också främmande och värnlös, och Gud förbjuda, att hon skulle vädja till våra milda lagars ynnest och att den skulle förvägras henne. Dessutom äro vi icke allenast andliga, utan också riddare och krigare, och det vore en skam för oss att under hvad förevändning som helst undandraga oss en erbjuden kamp. Så står alltså saken. Rebecka, dotter till Isaac från York, är på grund af många och misstänkta omständigheter tilltalad för trolldom öfvad mot en af vår heliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>