Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettiosjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordens riddare, och har utmanat till kamp för att bevisa sin oskuld. Till hvem, ärevördige bröder, är det er åsikt att vi böra öfverlämna stridspanten, i det vi därigenom utnämna honom till att vara vår kämpe?»
»Till Brian de Bois-Guilbert, hvilken saken närmast angår», sade præceptorn af Goodalricke, »och som ytterligare bäst vet, hvad som är sanning i denna sak.»
»Men om nu», svarade stormästaren, »vår broder Brian är under inflytande af en förtrollning? Vi nämna endast detta af försiktighet, ty icke till någon riddares arm i vår heliga orden skulle vi eljest villigare anförtro denna eller en ännu viktigare sak.»
»Ärevördige fader», svarade præceptorn af Goodalricke, ingen trolldom kan påverka den stridsman, som träder fram för att kämpa för Guds dom.»
»Du har rätt, broder», sade stormästaren. »Albert Malvoisin,
lämna denna stridspant till Brian de Bois-Guilbert. Det är vår befallning till dig, broder», fortfor han, i det han vände sig till Bois-Guilbert, »att du kämpar manligen, ej tviflande om, att den goda saken skall segra. Och du, Rebecka, kom ihåg, att vi för dig bestämma den tredje dagen från i dag till att finna dig en stridsman.»
»Detta är blott en kort frist», sade Rebecka, »för en
främmande, som också tillhör en annan tro, att finna en man, som vill kämpa och våga lif och ära för hennes skull mot en riddare, som har namn om sig att vara en framstående krigare.»
»Vi kunna ej förlänga den», svarade stormästaren. »Kampen
måste utkämpas i vår närvaro, och vi måste härifrån om fyra
dagar.»
»Ske Guds vilja!» sade Rebecka. »Jag sätter min lit till honom, för hvilken ett ögonblick är som ett århundrade, till min räddning.»
»Du har talat väl, flicka», sade stormästaren, »men fullväl veta vi, hvem som kan påtaga sig skepnad af en ljusets ängel. Det återstår nu endast att nämna ett lämpligt ställe för kampen och, om det så fogar sig, också för afrättningen. Hvar är præceptorn för detta hus? »
Albert Malvoisin, som ännu höll Rebeckas handske i handen,
talade mycket ifrigt, men med dämpad röst, till Bois-Guilbert.
»Hvad?» sade stormästaren. »Vill han ej mottaga panten?»
»Jo, han mottager den, ärevördige fader», sade Malvoisin, i det han i hast lät handsken glida in under sin kappa. »Och hvad stridsplatsen angår, håller jag på, att den bästa är S:t Georgs rännarebana, som hör till detta præceptorium och användes af oss till krigiska öfningar.»
»Det är bra», sade stormästaren. »Rebecka, på denna stridsplats skall du ställa din kämpe; och om du underlåter att göra det, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
