Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettioåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken säkerhet för att bli utsatt för hån och skam. Klandra mig därför inte, om jag uppställer mina villkor, innan jag uppoffrar allt hvad jag hittills haft kärt, för att rädda en judeflickas lif.»
»Tala», sade Rebecka, »jag förstår dig inte.»
»Nåväl då», sade Bois-Guilbert, »jag skall tala så öppet som
någonsin ett skriftebarn talat till sin skriftefader i biktstolen. Om jag ej infinner mig på stridsplatsen, Rebecka, förlorar jag rang och anseende. Förbannad vare præceptorn af Goodalricke, som lade ut denna snara för mig, och dubbelt förbannad vare Albert de Malvoisin, som afhöll mig från att utföra det beslut jag hade fattat: att kasta handsken tillbaka i ansiktet på den vidskeplige gamle narren, som hörde på en så enfaldig anklagelse mot en kvinna så ädel till sinne och så skön till skapnad som du.»
»Hvartill tjänar nu munväder eller smicker?» svarade Rebecka. »Du har gjort ditt val, antingen att vara orsak till, att en oskyldig kvinnas blod utgjutes, eller att sätta din egen jordiska ställning och dina jordiska förhoppningar på spel. Hvartill tjänar det att rabbla upp allt detta? Du har gjort ditt val.»
»Nej, Rebecka», sade riddaren i mjukare ton och trädde
närmare, »jag har icke gjort mitt val — märk mina ord, det är du, som nu skall göra ditt val. Om jag träder inom skrankorna, måste jag häfda mitt krigarenamn; och gör jag det, antingen du har någon kämpe eller ej, så dör du på bålet, ty den riddare är ännu icke född, som kan mäta sig med mig, antingen på lika villkor eller med en honom förut tillerkänd fördel, undantagandes Richard Lejonhjärta och hans gunstling Ivanhoe. Ivanhoe är, som du vet, ur stånd att
bära sitt harnesk, och Richard är i fångenskap i utlandet. Kämpar jag, så dör du, äfven om dina behag skulle sporra någon varmblodig yngling till att träda inom skrankorna för dig.»
»Hvartill tjänar det att upprepa det så ofta?» sade Rebecka.
»I fall jag infinner mig på stridsplatsen», sade Bois-Guilbert, »dör du en långsam och grym död i sådana kval, som sägas vänta syndarne på andra sidan grafven. Men infinner jag mig icke, så är jag en förnedrad och vanhedrad riddare, beskylld för trolldom och för umgänge med vantrogna — det berömda namn, som har blifvit ännu berömdare, medan jag burit det, blir till spott och spe
— och ändå, Rebecka», tillade han, i det han kastade sig för
hennes fötter, »vill jag afstå från denna berömmelse, om du vill säga: Bois-Guilbert, jag tager dig till min älskare.»
»Tänk ej på slik dårskap, herr riddare», svarade Rebecka, »utan skynda till regenten, änkedrottningen och prins Johan — de kunna ej för den engelska kronans ära tillstädja en stormästares handlingssätt. Så skall ni skaffa mig beskydd utan att själf bringa något offer och utan att få någon förevändning till att kräfva lön af mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
