Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Öda
Nej, Yrsa, hoppets röster jag betvingar.
Säg, kan man fånga friden, när den flytt?
Vem djärvs min härskarinnas själslugn störa?
Låt mig ditt hjärtas tysta sorger höra!
Vem har din frid i rolöshet förbytt?
Jag smög en aftonstund att friden finna
i lunden ut från kungaborgens loft.
Det är så ljuvt, när kvällens stjärnor brinna
att andas frid vid nattviolens doft.
Då, Yrsa, stod en yngling för mitt öga
vid rosenhäcken, klädd i vikingsskrud,
och tusen stjärnor logo i det höga.
En gud han blev mig, mina drömmars gud.
Han stannade, jag stannade, vi tego.
Han såg, jag såg, en flyktig stund förgick.
En talltrast sjöng, dess klara toner stego
med nytänt välljud i vart ögonblick.
Han log, jag log, hans varma blickar bjödo
till rosengård, och trastens toner ljödo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
