Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT
säga, i rak linie med Betfage och Jerusalems stadsport. Det är
i själfva verket ett tåg mot döden på korset. Det profetiska
ordet: »Se, din konung kommer ... saktmodig ... fattig ...» får en
särskild belysning därigenom. Det är i sanning ödmjukhetens,
själfutblottelsens väg. Men det är på samma gång segerns.
»Segerrik är han.»
Ja, så var det en gång länge sedan. Och dock är detta icke
blott något i historien förflutet, som målare fästat på duken och
skalder besjungit. Det är i det väsentliga på samma sätt än i dag.
Jesus dog på korset, men stod upp igen. Och osynlig är han
ännu i denna världen. I ringhetsgestalt, såsom vigd åt döden,
såsom det slaktade Lammet, men på samma gång såsom Lejonet,
lejonet af Juda stam, drager han fram på sin väg. Hans rike är
icke af denna världen. Han behöfver icke smycka sig med
världens ståt och prakt. Han är stor och härlig nog det förutan. Och
segern beror icke därpå. Han är dock den segerrike. Han
drager ut såsom segrare för att segra.
Jesu väg har länge gått fram bland oss. Många äfven af oss
ha också midt i ringheten sett hans storhet och fritt aftvungits
en bekännelse lik Johannes’: »Vi sågo hans härlighet, en
härlighet såsom en enfödd sons från sin Fader.» Många hafva känt
igen honom såsom den utlofvade, kommen i Herrens namn,
kommen i Faderns eviga kärlek, med den stora uppgiften från
Fadern att uppsöka och frälsa det som var förloradt. Och deras:
»Välsignad» har ljudit omkring honom. »Hosianna i höjden» har
strömmat fram ur fulla, understundom öfverfyllda hjärtan. Icke
heller hyllningen med kläder och palmer har fattats, tecken på
att de ha förstått hans rätt såsom konung, såsom fridens konung.
Och en sådan skara omgifver honom helt visst i dag, där han
drager fram bland folken. Det finnes äfven ibland oss många, som
mena verkligt allvar med adventssången och sjunga den med
tacksägelse.
Han är väl »din konung?» Från en sida sedt är han det
naturligtvis under alla förhållanden. David var ju, så snart han
blifvit smord därtill genom Samuel, Israels konung, men det
dröjde, innan han blef erkänd af sitt folk. Det gäller ju alltfort,
ordet från Gud: »Jag har insatt min konung på Sion, mitt heliga
berg.» Men har du erkänt honom, hyllat honom såsom din
konung, gifvit honom tro och lofven, tro och lydnad? Han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
