Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULDAGEN
23
Undret hade ju begynnelsevis skett redan i och med
bebådelsens stund, men det hade hittills varit fördoldt för världen.
Nu var det uppenbart. Jungfrun — hon må väl med all rätt
för sin underbara kallelses skull benämnas den heliga
jungfrun — har födt en son, visserligen i mycken ringhet och
fattigdom och dock i en underbar, oförliknelig höghet. »Det som
är afladt i henne är af helig ande.»
Att så skulle ske, var ju sagdt af ålder. Ingen, som känner
gamla testamentet, kan förneka, att löftet om en förlossare länge
sedan var gifvet. Matteus hänvisar till ett ord ur Esaias’ boks
7:de kapitel: »Se, jungfrun skall blifva hafvande och föda en
son», och han kunde ju, äfven om han velat stanna allenast vid
denne profet, hafva gått ett stycke framåt till det 9: de
kapitlet med dess löfte: »Ett barn varder oss födt, en son blifver oss
gifven» m. m., hvarom en bibelforskare af den modärnare
skolan säger: »Bilden af Messias tecknas här i underfull härlighet,
bländande hvarje öga, som ledes af medvetet uppsåt att här
endast finna en människa såsom alla andra.» På många andra
siareord kunde uppmärksamheten riktas. Men det vare nog med
detta.
Det kan ju alltid väcka någon eftertanke, att det i dessa
profetord ofta talas om kvinnan, som skall föda, således om
Messias’ moder, men aldrig om hans fader. Nej, »jungfrun skall
blifva hafvande och föda en son».
Huru står du nu inför detta under? Jag beder dig, icke i
den rätta lärans intresse, utan för din egen skull: förkasta det
icke på förhand såsom omöjligt och orimligt!
Det är visserligen alldeles orimligt, om det icke finnes en
personlig Gud med verkligt fadershjärta. Men för alla som tro
på just en sådan Gud och till och med erfarit honom såsom
sådan är det snarare ett axiom, att han kan göra allt hvad han
vill, att hans makt icke är begränsad af något annat än af hans
egen vilja. Har detta maktunder varit nödvändigt och har han
i räddande kärlek velat det, hvad eller hvem kan då hindra
honom från att göra det? Då har han också utan tvifvel
kunnat det. »För Gud kan intet vara omöjligt», så lydde ju också
ängelns ord till Maria i bebådelsestunden, och för det ordet
böjde hon sig i tro och öfverlät sig obetingadt åt den
undergörande Guden med det stora ordet: »Se, jag är Herrens tjänarinna;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
