- Project Runeberg -  I vår Guds gårdar /
146

(1915) [MARC] Author: Teodor Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146 TREDJE SÖNDAGEN EFTER PÅSK

men världen skall glädja sig». Det finnes en djupgående
skillnad mellan värld och lärjungar, en motsättning, som röjer sig
eller kommer till uttryck äfven på detta sätt. Den uppenbarar
sig nämligen icke blott i den olika arten af glädje- och
tåreämnen öfver hufvud taget — de äro för visso vidt skilda
—utan äfven, ja, icke minst just däruti, att hvad som vållar
lärjungar djup smärta på samma gång bereder världen stor glädje.
Vid Jesu död kom denna motsättning till den kraftigaste
uppenbarelse. Hur sörjde icke lärjungarna, hur fröjdade sig icke denna
världens människor! Det är visserligen icke något att undra
öfver. Just då skulle, såsom Simeon profeterat, då han talade
om, huru ett svärd skulle gå genom Marias själ, många hjärtans
tankar blifva uppenbara. Men det är betecknande för
grundåtskillnaden mellan de för Kristus och mot Kristus af gjorda. Och
visst förhåller det sig ännu i dag så i stort och smått. När
Herrens verk går fram, eller när Herrens verk hindras, då är
det glädje och sorg i de olika lägren, alltid alldeles motsatta
hvarandra.

Men lyssna ännu en stund: »Eder bedröfvelse skall vändas
i glädje». Jesus glömmer icke att betona äfven denna andra
sida. Och det besannade sig för dessa första lärjungars del,
när deras mästare, till deras stora bedröfvelse fästad vid korset
och nedsänkt i döden, på tredje dagen uppstod ifrån de döda.
»Lärjungarna blefvo glada, när de sågo Herren.» Deras
bedröfvelse vändes i glädje. Och denna glädje växte allt mer. Hvem
skulle väl kunna rätt teckna pingstglädjen, när den uppståndnes
och himlafarnes stora gåfva i andeutgjutelsen sänktes ned i deras
hjärtan och uppenbarade sin rikedom i underbar skörd bland
deras eget folk?

Så är alltid bedröfvelsen en genomgång till glädjen för Jesu
verkliga lärjungar. Det synes väl mången gång, såsom skulle
vi få stanna i jämmerdalen, så lång och utan gräns synes
understundom den eller den mörka dal, i hvilken vår väg går fram.
Och när vi se det så, blir hågen så mörk och stegen så tunga*
Men det är icke så. Igenom smälek, igenom ondt och godt rykte,
igenom mörker, igenom både sorg och nöd, igenom både eld
och vatten, igenom död — sådan är vår väg. Således igenom,
igenom allt, igenom alla växlingar, igenom äfven det tyngsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivgg/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free