Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fadern och med hans son, Jesus Kristus» (1 Joh. 1: 1—3). Så
skrifver han, och det, såsom vi se, icke blott i sitt eget namn.
I de sista orden berör han också syftet med
lärjungavittnesbördet: »På det att också I mån hafva gemenskap med oss».
Hvad större kan väl också beskäras oss enhvar än detta:
»gemenskap med Fadern och med hans son, Jesus Kristus»?
Om Jesu sanning och kärlek behöfver det hviskas i våra
öron i kammaren, och sedan må det »blifva utropadt på taken»
(Luk. 12: 3). Lögnen och hatet ha sina vittnen, och de äro
mången gång fruktansvärdt oförskräckta och utsagda. Skulle
då icke sanningen och kärleken från Gud ha sina, lika
oförskräckta, lika utsagda, äfven om visst i en mycket mera
ödmjuk ande?
Nu är det ju tyvärr så sant, att vi icke äro på långt när
fullärda. Det finnes stora brister hos oss i afseende på ljus och
erfarenhet. Sådana brister funnos dock, såsom förut framhållits,
äfven hos de första lärjungarna. Och de hindrade dem icke
från att, smorda med glädjens olja, vittna: »Vi hafva funnit
Messias» (Joh. 1: 41). Och det är ju i grunden endast det som
förväntas af oss:
»Säg dem blott hvad själf du funnit,
Vittna om hvad själf du sett.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>