- Project Runeberg -  I vår Guds gårdar /
218

(1915) [MARC] Author: Teodor Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218 KRISTI FÖRKLARINGSDAG

han uttalade det i de följande orden: »Är nu Gud förhärligad
i honom, så skall ock Gud förhärliga honom i sig själf, och
han skall snart förhärliga honom». Han bad ju också, innan
han den aftonen skildes från lärjungarna, med sonlig rätt om
detta sitt förhärligande: »Nu Fader, förhärliga du mig hos
dig själf med den härlighet, som jag hade hos dig, förrän
världen var till» (Joh. 17: 5). »Snart» skulle han uppstå och fara
till himmelen, det visste han; i den hemligheten hade Fadern
invigt honom. Och dit gick hans väg, till uppståndelse och
himmelsfärd efter jordelif och död, emedan han i lydnad och
kärlek offrade sig själf. Han »ödmjukade sig och blef lydig intill
döden, ja, intill döden på korset. Därför har ock Gud upphöjt
honom öfver allting» (Fil. 2: 8, 9). Ja, så skulle Gud förhärliga
honom »i sig själf»; han skulle intaga honom i samma eviga,
ostörda barnagemenskap i härlighet, som han åtnjutit före sitt
människoblifvande.

Inför detta Jesu ord, inför denna blick in i hans innersta
kunna vi nu pröfva, huruvida äfven vi hafva den rätta blicken på
lifvet.

Hvilken är vår verkliga härlighet såsom människor? Det
är icke något yttre, icke något fåfängligt och förgängligt.

Många, tyvärr alltför många sträfva därefter, sätta in sitt
lif därpå på det eller det sättet, i en eller annan form. De vilja
komma till makten, de vilja flyta ofvanpå, de vilja lysa,
åtminstone med något lån af andras storhet, de vilja njuta, de vilja
äga större eller mindre stycke af denna världen.

Hvilket ödeläggande misstag är icke detta! Huru förvridet
blir icke lifvet därigenom! Det är, djupare sedt, icke ens rätt
människovärdigt att inrikta och lefva lifvet så.

Nej, högre, mycket högre syftar vårt jordelif. En annan är
vår sanna storhet, vår adel, af helt annan art. Jesu härlighet
skall äfven vara vår. Vår härlighet skall såsom hans vara att
älska, att tjäna, att offra oss, och detta i djupaste ödmjukhet, så
att vi icke tycka oss göra något synnerligt, och så att ödmjukheten
tydligt präglar hvarje steg på vår väg. Vår härlighet skall
alldeles såsom hans vara att tjäna i stilla, glad lydnad för vår
himmelske faders vilja, såsom han i nåd leder hvar och en af oss
personligen, och hvilken uppgift eller kallelse han än beskärt
oss. Ja, just i stillhet må vi tjäna, smorda med glädjens olja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivgg/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free