- Project Runeberg -  I vår Guds gårdar /
241

(1915) [MARC] Author: Teodor Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tolfte söndagen efter trefaldighetssöndag.

Våra ord,

»7 masten tänka eder ettdera: antingen att trädet är
godt, och då måste dess frukt vara god; eller att trädet
är dåligt, och då måste dess frukt vara dålig. Ty af
frukten känner man trädet. I huggormars af föda, huru
skullen I kunna tala något godt, då I själfva ären onda?
Hvad hjärtat är fullt af, det talar ju munnen. En god
människa bär ur sitt goda förråd fram hvad godt är, och
en ond människa bär ur sitt onda förråd fram hvad ondt är.
Men jag säger eder, att för hvart fåfängligt ord, som
människorna tala, skola de göra räkenskap på domens dag. Ty
efter dina ord skall du dömas rättfärdig, och efter dina ord
skall du dömas skyldig.»

Matt. 12: 33-37.

T^ET är förunderligt, hvad vår mästare synes vara noga med
allting, i mångas ögon säkerligen alltför noga.

Icke äro vi öfver hufvud taget så noga med t. ex. hvad vi
säga. Vi taga det ju ofta mycket lätt med det, särskildt de som
af naturen hafva en talande tunga och därtill under åren öfvat
upp denna sin förmåga att hålla tal vackert nog, men månne
icke äfven de som icke äro så begåfvade i den vägen? Med
ingenting beter man sig väl i allmänhet så ogeneradt som med
tunga och läppar och ord. Orden flöda så lätt, de springa, de
hoppa, de strömma öfver läpparna.

Och vi tro väl just därför, att det icke är så noga, att det
icke betyder så värst mycket hvad vi säga. Vi undskylla oss
också, om andra förebrå oss för vårt tal eller kanske vårt eget
samvete anklagar oss, ganska lätt med, att det ändock bara var
något fullkomligt tillfälligt, att det för öfrigt icke var så illa menadt,
att det endast var ett talesätt o. s. v. Och vi kanske tillägga,

16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivgg/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free