Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJORTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHETSSÖNDAG 255
blott gällde en enda punkt i vårt lif, en enda punkt, <Jär viljan
finnes, men kraften är vanmakt. Det är ett fruktansvärdt kval
för den som verkligt hungrar och törstar efter rättfärdighet.
Skola vi då låta hoppet fara? Finnes det ingen utsikt till
hjälp? Skall jag nödgas förgäfves skria: »Jag arma människa!
Hvem skall frälsa mig från denna dödens kropp?» Skall jag
ropa utan att få svar eller få endast min egen röst, mitt eget
ångestrop såsom svar, således ett svar, som studsar tillbaka från
hårda stenen, emedan frågan icke funnit väg till något hjärta,
någon hjälpare?
Fråga Paulus, din klagande medbröder! Upplöser sig icke
hans klagan i tacksägelse? »Gud var tack», höres det jubla hos
honom. Det finnes hjälp. Endast »jag» har det hetat hela .vägen
ända intill det sista. Hvilket sönderslitet, vanmäktigt jag! Men nu
träder ett annat namn fram. »Gud vare tack, genom Jesus Kristus,
vår Herre!» Där är hjälpen. Det är, såsom om Gud i hans
djupaste ångest hade hviskat i hans öra: »Jag har nedlagt hjälp
hos en hjälte». Och hjältens namn är Jesus Kristus.
Denne vår Herre, herre öfver äfven vår allra djupaste och
svåraste synd, har själf sagt, visserligen å ena sidan: »Mig förutan
kunnen I intet göra» (Joh. 15: 5), men också å andra sidan:
»Om Sonen gör eder fria, så blifven I verkligen fria» (Joh. 8: 36).
Och hör hvad som i brefvet till romarna kommer efter klagan
och ångest och närmare utvecklar innebörden i den begynnande
lof sången: »Lifvets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri
ifrån syndens lag. Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i
det han var försvagad af köttet, det gjorde Gud, då han, för att
borttaga synden, sände sin son i syndigt kötts gestalt och
fördömde synden i köttet. Så skulle lagens kraf uppfyllas i oss, som
vandra icke efter köttet, utan efter Anden» (8:2—4). Där ligger
lösningen på den svåra gåtan, där hemligheten till makt öfver
synden, makt till ett lif enligt Guds vilja äfven för den
maktlösaste.
Vi kunna ju icke nöja oss med det inre medvetande, som
ligger i orden: »Så är det nu icke mer jag, som gör sådant, utan
synden, som bor i mig. Om jag gör hvad jag icke vill, så är det
icke mer jag, som gör det, utan synden, som bor i mig». Och
någon tröst häri har Paulus helt visst aldrig hvarken sökt eller,
ännu mindre, funnit. För det var han en alltför helgjuten män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
