- Project Runeberg -  I vår Guds gårdar /
274

(1915) [MARC] Author: Teodor Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274 SJUTTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHETSSÖNDAG

baktankar, all osanning, allt bedrägeri, först där inne och så i
handel och vandel, än så och än så! Detta är det som orenar oss.
Eller tänk på all »afund», hur lätt den stiger upp hos enskilda
i olika lägen, hos hela klasser, och huru ohyggligt den smittar
från den ene till den andre, än genom orden den talar än i själfva
luften! Detta är det som orenar oss. Och »oförsynt väsende!»
Kärleken skickar sig icke ohöfviskt; den är försynt. Men vi?
Detta är det som orenar oss.

Visst behöfva vi rening, grundlig rening. Det hjärteonda
hos oss befläckar hela lifvet, åthäfvorna, orden, gärningarna. Men
det finnes rening, verklig rening. »Jesu, Guds sons, blod renar
oss från all synd». Det är det enda, men också fullt kraftiga
reningsmedlet. Hans korskärlek hjälper, ty däri är förlåtelse, däri
är helgelsekraft. Kristus renar genom sin kärlek från all synd,
äfven den djupaste, den mest ingrodda, den finaste. Han älskar
oss, han har löst oss från våra synder genom sitt blod — det är
lofsången.

Bekänn ärligt din synd, äfven dina hjärtesynder! Han
förlåter. Bär ständigt fram i ljuset genom ödmjuk bekännelse det
orena, som rör sig hos dig! Han renar dig, vore än ditt inre
såsom ett Augias-stall och din rening kunde synas dig vida större
än alla världens s. k, sju underverk tillsamman. Han helgar dig
mer och mer.

»O, om du visste hvad jag älskar renheten», utbrister
Pontus Wikner en gång i ett bref till en student, »hvad min själ
träng-tar efter den! Rena anletsdrag, en ren stämma, ett rent öga, en
ren känsla, en ren tanke, en ren vilja! Dessa äro för mig drag
af himmelen». Är denna djupa renhetsträngtan äfven vår? Är
den det, så är däri redan en god begynnelse. Och den goda
begynnelsen skall krönas med fullbordan.

O, att få stå ren, fullt ren en gång, hvitare än snö! Blott du
ärligt vill, blott din längtan möter hans, din mästares och frälsares,
så skall han göra det.

»Utan synd, ack, saliga ord,
Hjärtats längtan på syndfull jord!
Verklighet blifver du dock till slut,
När jag har kämpat ut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivgg/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free