Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADERTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHETSSÖNDAG 279
stycke längre; du är mera öfvertygad därom, än att du endast
skulle ha en svag tro därpå. Många af oss andra, somliga just med
dina föregåenden och andra med i någon mån andra erfarenheter,
kunna i alla händelser vittna om, att han är skatten, att i honom
är det goda, efter hvilket du frågar.
Och nu åter: hvarför är det icke ännu ditt; hvarför har du
brustit i af gör elsen?. Andra hafva blifvit rika därigenom, rika på
glädje och frid, på lifslust och kraft och hopp, idel goda gåfvor,
som äfven du måste värdera högt. Men du står ännu utanför.
Hvarför?
Orsakerna därtill kunna vara många. Hos somliga är det
tviflet eller den stora ovisshet i det andliga, som länge rådt hos
mängden. Måhända är det dock icke ditt hinder, åtminstone icke
i nämnvärd grad. Det är möjligen för dig en öfvervunnen
ståndpunkt. Hos andra är det särskild synd, som ligger i vägen, om vi
skulle söka ett gemensamt namn för det: köttsligheten i en eller
annan form. Men icke heller det är din egentligt svaga punkt.
Är det då möjligen det jordiska, rätt och slätt, det synliga, det
Utvärtes? Det är förunderligt, huru det dock lockar och fängslar.
Det är ju det som ligger närmast; det kan man taga på med sina
händer och se med sina ögon. Du behöfver därför visst icke hafva
»många ägodelar». Har du det, så kan hjärtat naturligtvis ligga
däri, såsom fallet var med den unge mannen i texten. Och »det
är icke ringaste tvifvel om, att icke Kristus i denna dag skulle säga
precis detsamma åt många människor, rika och mindre rika»,
som han sade åt denne unge man. »De äro säkert flera än vi tro,
som aldrig kunna få sina själar fria och frälsta, därför att det
jordiska binder dem. För sådana finnes än i dag ingen annan bot än
att skilja sig från sin egendom». Men det kan också vara din yttre
ställning i lifvet öfver hufvud taget eller din ställning inom
familjen och släkten, inom ditt arbetsområde, inom samhället, som
du ser på något sätt hotad, om du toge steget fullt ut, och där ett
offer vore dig för svårt. Och så nöjer du dig med att vara
allmänt oförvitlig och religiös. Du kan icke, om du verkligt afgör
dig, få behålla allt, såsom du hittills haft det, åtminstone icke
alldeles på samma sätt som förut. Det vet du, och därför förblir
du oafgjord.
Men besinna nu ett! Det är måhända, såsom förut antydts,
icke direkt, påtaglig synd, som hindrar dig från afgörelse. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
