- Project Runeberg -  I vår Guds gårdar /
289

(1915) [MARC] Author: Teodor Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TJUGONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHETSSÖNDAG 289

Hvad som således talas om i detta gammaltestamentliga ord
är nu något verkligt godt och eftersträfvansvärdt. Man skulle af
hjärtat önska, att allt flera med all ifver och kraft skulle söka
denna vishet. Huru oförståndiga äro icke många, och huru
oförståndigt ställa icke många för sig här i lifvet i det eller det,
naturligtvis till sin egen skada! Uppenbar välsignelse hvilar
däremot öfver andra, som frukta Gud och handla med förstånd,
såsom han kan gifva det äfven i världsliga ting.

Emellertid —• vårt ord i dag, ett af Jesu liknelseord, huru
mycket mera än det nyss anförda gammaltestamentliga ordet
gömmer det icke i sig! Här är fråga om himmelriket, om Guds
rike i en långt djupare mening, om Guds-riket, sådant det
kommit till uppenbarelse i Kristus och i samlad rikedom och härlighet
är för handen i honom. Han sammanställer ju ofta sig själf och
himmelriket på ett sådant sätt, att vi förstå, att de sammanfalla.

Detta är nu skatten, detta är den enastående dyrbara pärlan.
Det är pärlan bland alla pärlor. Det är ett smycke af första
ordningen, vardt mera än millioner. Det är en juvel af helt enkelt
oskattbart värde, som gör oss verkligt rika. Det kan icke
uppvägas af något annat, hur rikt och stort det än vore. Det är
en särskild glans och härlighet däri, en särskild strålande skönhet,
i jämförelse hvarmed allt annat bleknar till idel skuggor. Och
hvarför? Därför att denna skatt förblifver. Det är evighetens
rikedom och härlighet däri. Och just därför är också dess
besittning oss i grunden nog för både tid och evighet. Detta är, när allt
kommer omkring, det enda stora lifsvärdet.

Nu är det ju många, som icke hafva någon den minsta blick
för denna storhet och pöfverträfflighet. De le eller rycka på
axlarna däråt. Bättre veta de. Det finnes andra, som
visserligen se något af det stora värdet och erkänna det. Men det
öfverträffar icke allt för dem. Det är icke den ena dyrbara
pärlan. Det finnes för dem en hel del annat eller åtminstone
något annat, som är lika mycket vardt. Detta förändrar
naturligtvis dock icke själfva faktum, icke ens om dessa blinda eller
halfseende skulle utgöra stor majoritet. Majoriteten har långt
ifrån alltid rätt. Det fullkomligt egenartade och oförlikneliga
i Guds rike består dock trots alla olika värdesättningar däraf.

Du kanske säger: förklara det närmare; motivera ditt
påstående. Jag vill gärna göra åtminstone ett försök till det.

19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivgg/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free