Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 TJUGUFEMTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHETSSÖNDAG
inom Israel: »Jag har velat; men I hafven icke velat.» Det är
fråga om en försummad nådesbesökelse.
Hur hamnar det sig icke äfven annars att försitta tiden! Den
största risk kan vara förenad därmed. Och den som försummat
tillfället får oblidkeligt plikta därför, och det kanske på ett ganska
kännbart sätt, så att det svider. Hur hamnar det sig icke äfven
annars att trampa kärlek och sanning under fötterna, äfven blott
mänsklig sanning och kärlek! Det måste ju då ännu mera vara
fallet i fråga om förhållandet till Kristus. I honom allena är
lifvet, det eviga lifvet. Utanför honom och hans rike är det,
hvad gäller det innersta, idel död och dom trots allt fagert sken,
det må vara kulturellt sken eller ett sken af gudsfruktan.
Om detta sista hafva vi i detta sammanhang särskild orsak
att tala, om ett sken af kristendom, där i grunden ingen
kristendom är.
Jesus talar här om människor, som falskeligen säga sig vara
Messias, så ock om falska profeter och om den förvillande makt
de besitta. Han sade också en annan gång med samma syftning:
»Jag har kommit i min faders namn, och I tagen icke emot mig;
kommer en annan i sitt eget namn, honom skolen I nog mottaga»
(Joh. 5: 43). Och det blef så; hans profetia visade sig vara
sanning. Den rätte Messias, honom fäste Israel på förbannelsens
trä, men en Bar Kochba och en Sabbatai Sevi, båda falska
Messias — dem följde de hänfördt, till dess bedrägeriet blef
uppenbart. »De som korsfäst den sanne Messias äro i fara att
bedragas af falska Messias». Visst är det så. Och historien afgifver
ojäfaktigt vittnesbörd om, ätt Guds dorn hvilar däröfver.
Huru många enskilda ledande personer och huru många
rörelser hafva icke på olika tider falskeligen tagit Kristi namn och
därmed bedragit tusenden! Emellanåt har det skett med särskildt
anspråksfull betoning. Jag erinrar blott om en sådan riktning som
Christian Science. Nutidsföreteelser af denna art torde jag för
öfrigt icke behöfva nämna vid namn. Visst är, att det finnes godt om
sådana, som väl äro ifriga att åberopa sig på Kristus och hans ord,
men i grunden hafva mycket litet med honom att skaffa, ja,
till hela riktningen, med hänsyn till den ande, som besjälar dem,
äro icke blott främmande för honom, utan honom motsatta.
Något kännetecknande för dem är, att de, såsom Teudas, gifva sig
ut för att vara något, ja, något synnerligt framför allt annat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
