- Project Runeberg -  I vår Guds gårdar /
339

(1915) [MARC] Author: Teodor Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JUNGFRU MARIAS BEBÅDELSEDAG 339

lätt att fasthålla tron på det underbaraste af allt. Måhända var
Elisabet den enda, åt hvilken hon kunde förtro sig i en så
synnerligen grannlaga och ömtålig sak.

Gick Maria till Hebron i det syftet, så blef hon också rikligen
belönad genom sitt. besök hos sin franka. Hennes tro blef härligt
stärkt.

Elisabet hade tydligen genom någon uppenbarelse från Gud
nu eller strax förut fått veta om det under, som hade skett med
Maria. Och nu blir hon ett redskap för Guds ande, särskildt
ut-koradt att stärka Maria i hennes kämpande tro. Maria får igen
Gabriels hälsning: »Hell dig, du högt benådade» i Elisabets:
»Välsignad vare du bland kvinnor och välsignad din lifsfrukt.» Hon
får höra sig kallas med det underliga namnet, äfven det en
bekräftelse på änglabudskapet: »Min Herres moder». Och det
jublar henne i möte från Elisabet, uppfylld af helig ande: »Salig
är du, som trodde, att det skulle fullbordas, som blef dig sagdt
från Herren». Det är sannerligen icke underligt, att hennes
Magnificat omedelbart följer såsom svar: »Min själ prisar
storligen Herren, och min ande fröjdar sig i Gud, min frälsare» (vv.
46, 47). Trosvisshet och trosglädje fyller hela hennes innersta.
Herren har givit henne det genom Elisabets ord.

Månne nu icke detta är något för trons människor äfven i
denna tid?

»Salig är du, som trodde». Har icke det utropet af tvingats
dig någon gång inför något afslutadt människolif, hvari tron
kommit till uppenbarelse? Mången icke-troende människa
erkänner nog i hemlighet den lycka, den salighet, som lefvande tro
innesluter. Och trons barn själfva känna denna lycka, denna sin
salighet, visserligen icke alltid, men särskildt vissa stunder såsom
en oändlig rikedom, hvaremot intet annat går upp. Inför
människor med rikare trosmått känna vi med synnerlig kraft, huru ett
»salig är du, som tror» vill fram, synnerligast då barnaenfalden
och vissheten och glädjen i tron kommer i särskild rikedom till
synes.

Visst är det så:

»Ack, salig, ack, salig den själen, som tror.»
Lösningen af de djupaste och betydelsefullaste frågorna i vårt lif
ligger enbart innesluten i tron. Men äfven i blott timliga ting är det
ofta tron, som får lösningen. För tron upplåta sig möjligheter midt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivgg/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free