Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE BÖNDAGEN (MISSIONSFESTEN) 373
förhoppning, utan strålande visshet. Här är icke ett enda »om»
eller »men» eller »dock». Nej, vi hafva »ett fast ord»
framför oss, och ett bekräftande trosvisst »amen» är, fastän osynligt
för ögat, förbundet därmed. Vi få säga ett barnagladt: »Ja, ja,
det skall så ske».
Må vi nu tänka närmare öfver ordet! Må det få skänka
oss något af den strålande visshet, som bor däri!
»Han skall göra alla jordens gudar maktlösa». För den som
närmare känner det inre läget inom hednafolken sedan
århundraden och årtusenden måste detta te sig såsom ett underbart stort
ord. »Alla jordens gudar maktlösa»? Är det verkligen möjligt?
Står det så, och är det så?
Jordens gudar äro afgudar. Och vi förstå Paulus’ fråga:
»Månne att en afgud är någonting» (l Kor. 10: 19)? De äro ju
inga verkligheter, inga andliga verkligheter. De äro ju endast
fantasifoster. Ja, men det är förunderligt, hvilken makt de hafva
såsom fantasifoster, som under tidernas lopp blifvit likasom
verkligheter för dem som tro på dem. De binda sina offer i
mörker och vidskepelse, i träldom under mångahanda synder, i ofrid
och nöd af mångahanda slag, framför allt i en räddhåga, större
än någon kan ana, och därigenom i ett beroende, som gör sig
kännbart på alla områden.
Många hålla före, att vi borde lämna hedningarna i fred.
De njuta dock, så mena och säga somliga, en idyllisk ro, som
det är synd att störa. Det är endast okunnigheten, som kan
föra ett sådant språk, eller blindheten, som icke vill se. Det
skadade icke, om man toge något bättre reda på det verkliga
förhållandet och gåfve rätt åt den sorgliga verkligheten.
Afgudarna äro trots allt en fruktansvärd makt. Och huru
starka hafva icke de träldomens band, hvarmed de fjättra
enskilda och folk, blifvit århundrade efter århundrade!
Men »han (Herren) skall göra alla folkens gudar maktlösa».
Det är löftet; det gifver han sin församling att hoppas och förbida.
Det berättas i en af Samuels-böckerna, att då filistéerna hade
tagit Israels Guds ark, vid hvilken ju Herrens närvaro ibland sitt
folk likasom var fästad, och fört in den i sin gud Dagons tempel,
där de ställde den bredvid Dagon, befanns afguden dagen därpå
ligga framstupa på jorden framför Herrens ark. Och fastän de då
satte honom upp igen på hans plats, befanns han dagen därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
