Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1skulle aldrig se dem mera. En vårdag i Rom
säger han åt sin hustru, att han ville fara ut till Monte
Pincio för att se solen. Medan hans hustru i
rummet invid ordnar sin toalett till promenaden, hör
hon att han som sitter ensam i sitt rum och väntar
suckar djupt, hon ilar till honom, den oundviklige
är kommen, v. Dæhn sitter i soffan död. Han
begrofs ej hos sina fäder i det lilla grafkapellet i
Sip-pola, han hvilar på den protestantiska kyrkogården
vid Cestius-pyramiden icke långt från Johannes
Taka-nen — samma nejders barn som han själf. På
hans grafsten läses på ryskt språk hvad och hvem
han engång varit.
Själf sade han då det engång var fråga om att
få hans porträtt och biografi i en publikation,
„do-men öfver död man fälles ej af hans samtida
efterlefvande. Jag vill icke bli–-i förtid.
Misstag har jag gjort som alla andra, jag har dock
velat. Framtiden har rätt till protokollsjustering".
Han efterträddes af en person som vårt land
misskänt, ja misshandlat; dock den dag skall komma
då hans verk skall ställas upp i klart och fullt ljus
— och tåla detta ljus.
Att dessa minnen om v. Dæhn erhållit en mindre
jämn form, att de framstå i en väl aforistisk gestalt,
därtill bär förf. icke ensam skulden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
