- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Första delen /
214

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rade han om inrättandet af en högre konstanstalt i
landet. Vid landtdagarna har han icke yttrat sig ofta,
men allt hvad han sagt har varit genomprägladt af en
varmt fosterländsk och rättrådig anda. Ehuru
aristokratisk i sin världsåskådning, har han efter sin
förmåga verkat för en allsidig och själfständig
utbildning af våra finska förhållanden i demokratisk anda.
Det finska språket, som jag (i förbigående sagdt)
aldrig hört honom tala, liksom den finska litteraturen
räknade i honom en varm vän.

Personer af Otto Schaumans anda och art,
personer, som offrat sin tid, sin möda, sin
förmögenhet i idéernas, i konstens och konstnärernas intressen,
är det ondt om i alla land och alla tider. Otto
Schauman hörde till dem.

Hans lefnadsafton blef tung och dyster. De
flesta af hans ungdomsvänner hade fallit undan.
Hans ekonomiska resurser voro mycket knappa, det
oaktadt kostade det icke ringa besvär att få honom
att emottaga en extra pension ur allmänna medel,
Jör hans oegennyttiga arbete i konstens tjänst".
Hans hälsa var undergräfd, en svår strupsjukdom,
»samma sjukdom som kejsar Fredriks", skrifver han,
»dödar mig tum för tum". Han opererades af »tvenne
friherrar, af hvilka den ena liknade Galba-bysten i
det Capitolinska museet", „men stum är jag nu,
dock tänka d. ä. lida kan jag". Bland det sista
han skref var ett kort till vännen G. W. Edlund och
hans hustru, »jag tackar Er för att Edra dörrar ännu
stått öppna för mig olyckliga man, oaktadt jag är en
väl otreflig gäst". Han dog året före sin yngre
broder August, i mars 1895.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:24:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/1/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free