- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Andra delen /
35

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

munnen — han ägde en hel armé af dyrbara
sjö-skumspipor, en var ett formligt kuriosum, stor som
ett barnhufvud —, han satte sig i den breda
gungstolen och var det tyst, började han att prata för
sig själf. Han förde hela dialoger och dispyter
med någon osedd, mot hvilken han framslungade
kraftiga och stundom saftiga repliker. Hostade
man till eller rörde sig bullersamt, tystnade den
gamle genast för att om en stund åter taga vid med
sina riposter. Han måste ha haft ett starkt utveckladt
fantasilif, man märkte att han såg framför sig hela
den scen, i hvilken han ensam spelade alla rollerna.
Så vidt jag minnes, gällde hans exklamationer Polens
förtryckare och många hans speciella vänner.

Vid medlet af det sista seklet genombäfvades
vårt samhälle af en stark andlig rörelse. I en
varm, mäktig våg böljade den genom själar och
samveten i vårt land. Tack vare hans dotters
brinnande ifver och outtröttliga bemödanden, vanns
morfar delvis för denna rörelse, det var pietismen.
Någon fullt hängifven kristendomsbroder blef han
aldrig; helt gaf han sig ej. Han gick hvarje söndag
i kyrkan, men innan bönen för kejsar Nikolaus
lästes, gick han ut, den bönen kunde han ej vara med
om. Därtill var han för frihetsälskande, för själfständig.
Men när de heligas samfund behöfde stöd af hans
frikostighet, så vädjade de åtminstone i detta afseende
aldrig förgäfves till honom. Vunnen för samfundet, lade
han sig till med andlig litteratur i samma stora skala
som med klockor. Han höll sig missionstidningar och
tidningen »Väktaren", som han fann så förträfflig att
han höll den i tio exemplar. Hela morfars tambur var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:25:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/2/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free